Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att tillåta äggdonation.
Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning om tillåtande av surrogatmoderskap.
Om en man är infertil så är det möjligt att göra en provrörsbefruktning med donerad sperma från en annan man. Om en kvinna är infertil får man inte göra en provrörsbefruktning med ett donerat ägg. Detta är en diskriminering som är svår att förstå för den kvinna som vill skaffa barn. Varför finns denna skillnad, och har den någon medicinsk funktion?
Skillnaden som finns mellan biologiskt moderskap och biologiskt faderskap är för oss obegriplig. Den enda förklaringen vi kan se är den att det alltid skall vara klarlagt vem som är biologisk moder till barnet. Att ett par får barn med både donerade ägg och donerad sperma skulle medföra att barnet inte är biologiskt barn till någon av föräldrarna, och likheten med adoption blir då slående. Skulle detta motivera denna ojämlikhet i möjligheterna till att bli förälder? Vi tycker inte det. Om det är så att adoptionsreglerna hindrar infertila kvinnor att få bli förälder med donerat ägg så borde adoptionsreglerna ändras, inte kvinnorna förbjudas få uppleva känslan att bli förälder, på motsvarande sätt som en infertil man.
Surrogatmoderskap är en medicinsk term för att ett utanför kroppen befruktat ägg från en kvinna införs i en annan kvinnas livmoder där fostret utvecklas. Surrogatmodern föder i fullgången tid barnet men är alltså inte genetisk mor till detta.
Surrogatmoderskap har beskrivits från USA och Australien i fall där den kvinna vars ägg befruktats av något skäl inte kunnat utveckla ett foster i sin egen livmoder. Denna form av surrogatmoderskap omöjliggörs idag i Sverige p.g.a. förbudet mot äggdonation.
En annan form av surrogatmoderskap föreligger då en utomstående kvinna som blivit med barn genom insemination med sperma från mannen i ett parförhållande efter barnets födelse och vanligen mot betalning överlämnar barnet till det ”beställande” paret.
Ett argument som framförs mot detta är att fattiga kvinnor skulle bli utnyttjade, då de skulle vara de kvinnor som frambär barnet. Tittar man på fallet med Theresa McLaughlin, en kvinna som födde ett barn åt en företagarfamilj, ser man att det inte alls behöver vara fattiga kvinnor som föder barnen, utan det kan vara kvinnor som vill ge ett par glädjen av att ha barn. Argumentet bygger också på åsikten att fattiga kvinnor inte kan tänka eller förstå själva. Det är dessutom svårt att påvisa kausala samband mellan surrogathantering och försämrade villkor för kvinnor.
Den huvudsakliga argumentationen mot surrogatmoderskap tycks vara att det skulle strida mot reglerna för adoption i Sverige. För oss verkar det som om reglerna om adoption är för strikta om de förbjuder möjligheten för män och kvinnor att få barn utan att det finns andra skäl än att adoptionsreglerna förbjuder det. Förbudet mot surrogathantering tycks mest likna ett slags morallag, eftersom den syftar till att bestraffa handlingar som inte med nödvändighet är skadliga för någon. Enligt vår mening bör äggdonation vara tillåten, och en utredning bör tillsättas för att utreda frågan om tillåtande av surrogatmoderskap. Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening.
|
Stockholm den 3 oktober 2001 |
|
|
Tasso Stafilidis (v) |
Charlotta L Bjälkebring (v) |