Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Folkhälsoinstitutet får i uppdrag att ha en upplysningskampanj om barn och migrän.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att rikta särskilda medel för forskning om barns migrän.
Migrän är en folksjukdom. Migrän och annan svår huvudvärk som exempelvis Hortons är ett dolt funktionshinder som i dagens samhälle är alltför okänt. Cirka 1 miljon svenskar lider av migrän av olika svårighetsgrad. Av dem är det cirka 350 000 som är så svårt drabbade att de är svårt begränsade i sin livsföring. En del som har flera migränanfall i veckan har tvingats till förtidspension då de inte klarar av arbetslivets krav. Sjukdomen är vanligare hos kvinnor än män då det antas finnas en hel del hormonella faktorer som spelar in. Även ärftliga faktorer spelar en stor roll. Läkarvetenskapen har inte kunnat lösa gåtan helt om varför man får migrän, men man vet en del om vad som kan utlösa ett anfall.
Det finns således ingen bot för sjukdomen. Däremot har nya mediciner som kommit gjort det möjligt för alltfler att kunna vara i arbete och öka sin livskvalitet. För vissa räcker det med alternativa behandlingsmetoder som avspänningsteknik, akupunktur eller andra alternativa mediciner. Även kost, motion och minskad stress är viktiga områden för att förbättra hälsan hos migräniker. Men det finns idag inte utvecklade metoder för att snabbt ge information till migräniker vad som kan utlösa ett anfall och vad man kan göra för att förebygga anfall. Kostnader för mediciner, sjukskrivningar och andra samhällsekonomiska kostnader drabbar staten varför staten bör ha ett intresse av att informera om migrän. Detta borde kunna vara en uppgift för Folkhälsoinstitutet då migrän är en stor folksjukdom.
Man kan börja med en bortglömd och okänd grupp – barn och ungdomar med migrän. Huvudvärk är ett av de vanligaste hälsoproblemen som rapporteras av barn och tonåringar, enligt forskare. Det finns idag alldeles för lite forskning på detta område, men av dem som forskat på området framkommer det att av skolbarn mellan 7 och 15 år har mellan 4 och 6 procent svår migrän. Ytterligare 6 procent lider av spänningshuvudvärk. Det innebär att det på varje skola finns många barn med svåra besvär. Många barn har svårt att få förståelse för sin migrän och lider i det tysta. I skolan riskerar de att bli missförstådda eller mobbade på grund av sin svåra återkommande huvudvärk. Barns migrän ter sig nämligen delvis annorlunda än vuxnas eftersom de snabbare tillfrisknar och redan efter 2 till 6 timmar kan känna sig bra, efter att ha varit helt utslagna av sjukdomen. Många tror då att barnet tidigare simulerat.
I våra skolor idag finns alldeles för lite kunskap för att hjälpa dessa barn. Det handlar om omhändertagandet av barnet och hanteringen av hur barnet ska göra när ett anfall kommer i skolan. Det finns för lite kunskap över huvud taget om att barn kan drabbas av migrän bland både lärare, skolsköterskor och föräldrar. De kanske inte förstår vad som drabbat barnet. Det drabbade barnet behöver få en utredning där det utreds vilken typ av huvudvärk barnet drabbats av, orsaken till huvudvärken samt en behandlingsplan för hur skolan ska stötta dessa barn. Det finns idag mycket ringa forskning på detta område, och denna har bedrivits på Uppsala universitet tillsammans med Akademiska sjukhuset i Uppsala. Det vore värdefullt att se ökad forskning på detta område då alltfler barn och ungdomar drabbas av huvudvärk.
|
Stockholm den 2 oktober 2001 |
|
|
Désirée Pethrus Engström (kd) |