Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om betydelsen av design för samhället och i vårdplanering på alla nivåer.
Vi njuter alla av att se vackra ting omkring oss och känner oss harmoniska vid färgskalor som stämmer. Arkitektur och design talar direkt till vårt inre och startar en mental process som utmanar våra sinnen och utvecklar vår skaparlust, kreativitet, njutning, glädje och beundran. Vad vi tycker är vackert beror på smak, kultur och kunskap men vad som upplevs harmoniskt och välgörande ligger nedärvt i vårt undermedvetna. Sterila miljöer skapar sterila människor. De dödar våra känslor, förnekar våra innersta behov och får oss att ta på oss en hård och steril mask. Det förekommer en del forskning på hur färg och design påverkar tillfrisknandet inom vården. Ett stort fönster med naturutsikt bidrar till snabbare återhämtning av hälsa än en tegelfasad utanför fönstret. Ljudet från naturen som t.ex. en porlande fontän har också en rogivande inverkan. Naturen påverkar våra känslor positivt. För dementa personer har det visat sig vara viktigt med levande blommor som de skall sköta eftersom det återkallar minnen om att växter kräver skötsel och regelbundenhet.
Ungefär tre fjärdedelar av all sjukdom kan relateras till vår livsstil. Till det som påverkar vår hälsa inom vår livsstil brukar nämnas mat, motion, psykiskt välbefinnande med mera. Men även arkitekturen är den del av vår närmiljö och påverkar våra sinnen. Att den fysiska miljön påverkar vårt beteende är sedan länge känt. I boken ”Design and Health” (Karolinska Institutet, tryck av Svensk Byggtjänst 2001) som är en sammanställning av forskningsresultat från hela världen framförs belägg för att väl designad och positivt upplevd miljö ökar förmågan att hantera stress. Vi reagerar konstruktivt och hittar bättre sätt att lösa problem om vi upplever omgivningen positivt. Karaktären av en designad miljö bedöms som ett kraftfullt instrument med förmåga att förbättra och stärka hälsoprocesser. Hälsofrämjande miljöer håller på att bli en huvuduppgift för designers och planerare.
Insatserna för att förebygga stress kommer ofta för sent. Antalet stressdrabbade individer med utbrändhet som följd har ökat inom företagen. Det är möjligt att förebygga stress i tidigt stadium genom intervention av friskfaktorer och att bromsa långvarig depression med hjärtinfarkter som konsekvens. De totala kostnaderna för sjukskrivningarna och kostnader för sjukfrånvaron och stressen i arbetsmiljön beräknas kosta samhället 80 miljarder; enbart de stressrelaterade sjukdomarna beräknas kosta samhället cirka 12 miljarder kronor om året.
Den arkitektoniska och fysiska miljön styrdes ofta av att verksamheten skulle vara funktionell. Detta innebär att byggnadens funktionella och mätbara egenskaper blivit allt viktigare samtidigt som de psykosociala aspekterna och individens behov som skulle kunna bidra till att befrämja hälsan och förebygga stress är åsidosatta.
Genom att tillämpa psykosocialt stödjande design och kunskap om folkhälsan vid utformningen av arbetsmiljön och boendet optimeras människans välbefinnande. Genom att skapa psykosocialt stödjande miljöer finns det goda förutsättningar för näringslivet att hantera stress och påverka tillväxten.
|
Stockholm den 2 oktober 2001 |
|
|
Annelie Enochson (kd) |