Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att avskaffa narkotikaklassificeringen av industrihampa.
Intresset för att odla hampa i Sverige har ökat på senare tid, men regleringen kring odling av växten förefaller oklar. Enligt EG-rätten är det tillåtet att odla hampa med låg halt av det rusgivande ämnet THC, då det klassas som jordbruksgröda. Nationell lagstiftning visar på en annan uppfattning. Länsrätten har i en dom menat att förbudet mot odling av hampa strider mot EG-rätten, men de svenska reglerna har trots detta inte ändrats.
Industrihampa har en stor förädlingspotential. Förutom traditionella produkter som rep och snöre kan industrihampan utgöra råvara till instrumentbrädor i bilar, lätta detaljer i flygplan, kosmetiska produkter, diskmedel, bränsle eller livsmedel. Hampan ger miljövänliga produkter. Inom EU odlas 40 000 hektar industrihampa och efterfrågan på denna råvara är stor. Sverige har också goda odlingsförhållanden för denna gröda.
Enligt svensk lagstiftning klassas alla hampasorter som narkotika, så även industrihampan. Industrihampan har en låg THC-halt, 0,3 procent, och går svårligen att använda som drog, då det krävs en ”joint” av storlek som en telefonstolpe för att berusa sig.
Industrihampan är således att betrakta som en jordbruksprodukt och skall inte klassas som narkotika. Oron för att odling av knarkhampa skall bli vanligt förekommande är starkt överdriven, då jordbrukare som odlar industrihampa är ansvarsfulla yrkesmän och kommer att bevaka sina odlingar. Det är också lätt att analysera vilken sorts hampa som odlas.
Jag tar starkt avstånd från knarkhampan och anser att det är viktigt att skydda människors liv och hälsa genom att vidta åtgärder mot narkotikabruk. Att förbjuda industrihampan är dock ett stort slag i luften i denna strävan. Jag anser att narkotikaklassificeringen av industrihampa skall tas bort.
|
Stockholm den 3 oktober 2001 |
|
|
Cecilia Magnusson (m) |