Motion till riksdagen
2001/02:So414
av Ulla-Britt Hagström (kd)

Läkemedelsbiverkningar


Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att bättre behandlings- och rehabiliteringsmetoder för läkemedelsberoende utvecklas.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att läkemedelsmönstret för kvinnor respektive män bättre analyseras.

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att jämställdhetsmärkning av läkemedel genomförs.

Läkemedelsbiverkningar

Två tredjedelar av dem som sökt råd och hjälp för sina läkemedelsproblem under de senaste tre decennierna har varit kvinnor. Konsumentinstitutet för läkemedel och hälsa (KILEN) menar att 80 procent har saknat en egentlig diagnos. Läkemedelsskador skapar stora tragedier för den enskilda människan och orsakar samhället miljardförluster. Svenska studier inom detta område har inte utvecklats i någon större omfattning. Det finns heller inga lagliga krav på att alla de studier ett läkemedelsföretag gjort av en ny medicins effekter ska publiceras. Läkemedelsverket får dock se alla studier.

En databas där all information samlas är viktig. KILEN har utvecklat en konsumentdatabas, dit den enskilde själv kan rapportera biverkningar eller misstankar om biverkningar. Bristen på kompetenta behandlings- och rehabiliteringsresurser är ett av de vanligast återkommande klagomålen. Vidare utmärks bristen på ansvarighet bland tillverkare, läkare och myndigheter för uppkomna problem och skador. Läkemedelsberoende är näst efter alkoholism vårt mest omfattande beroendeproblem. Abstinensen av läkemedel är mer långdragen än andra drogabstinenser. Det är viktigt att en utveckling av bättre behandlings- och rehabiliteringsresurser stimuleras.

Landstinget har en patientförsäkring som skydd, läkemedelsindustrin har en läkemedelsförsäkring medan den enskilde patienten/konsumenten inte på samma sätt har ett försäkringssystem som ger ersättning för behandlingsskador. Läkemedelsanvändningen ökar alltmer. Under år 2000 skrevs det ut betydligt fler dygnsdoser till kvinnor än till män. Samtidigt som det skrivs ut fler läkemedel till kvinnor är dock kostnaden per förskrivet läkemedel högre för män än för kvinnor. Läkemedelsmönstret för kvinnor respektive män måste bättre analyseras.

Jämställdhetsmärkning

Den dokumentation som finns om hur läkemedel bör doseras bygger huvudsakligen på s k kliniska prövningar av läkemedlen. Kunskapen om vilka läkemedel som bör doseras olika till män och kvinnor är fortfarande ofullständig. Först i våra dagar har det blivit vanligt att analysera resultatet könsspecifikt. I USA finns lagstiftning om att ha könsspecifik representation vid kliniska undersökningar. I Sverige finns inte denna lagstiftning.

Läkemedel bör före marknadsgodkännande normalt studeras på patienter som representerar hela den population som avses bli behandlad med läkemedlet. Kunskap om skillnader och erkännande av dessa kan leda till säkrare och mer effektiv användning av läkemedel. I vissa fall kan också kvalitativa skillnader påvisas.

Flera studier har funnit att kvinnor får mer läkemedelsbiverkningar än män. Delvis kan förklaringen vara att konsumtionen av läkemedel är högre, doserna kan vara relativt för höga eller kan det vara så att kvinnor rapporterar biverkningar i högre grad än män. Det troliga är dock att läkemedel utprövade på yngre män inte passar för kvinnor och barn.

Jämställdhetsmärkning också av läkemedel kan vara ett sätt att finna en könsspecifik märkning för läkemedel.

Stockholm den 4 oktober 2001

Ulla-Britt Hagström (kd)