Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tillskapandet av aktiviteter för mångkulturella grupper.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att organisationerna ges stöd för att skapa alkoholfria miljöer för invandrare och flyktingar.
Som en följd av terroristdåden i USA har flera grupper av flyktingar och invandrare från framför allt muslimska länder hamnat i fokus och blivit trakasserade på ett onyanserat och orättfärdigt sätt. Många av dessa personer kommer från länder med en rik kultur, som vi såväl språkligt som på många andra sätt tagit till oss.
Världens största muslimska stat är Indonesien, som i dagsläget inte alls figurerar i debatten kring våldshandlingen i USA. Koranens budskap liksom Bibelns är ett fredsbudskap. Som regel visar det sig att politiska våldsverkare och diktatorer däremot ofta nyttjar det religiösa budskapet för att vinna politiska mål.
Vi vill peka på något positivt i deras religion, nämligen förhållningssättet till alkohol.
I Koranen uttalas förbud eller avståndstagande från alkoholen på ett flertal ställen. I fjärde suran 46 versen sägs: ”I, som tron kommen ej druckna till bönen, utan först när I veten vad I sägen.” och i femte suran, vers 92 skrivs: ”I, som tron, vin och maisirspel, avgudabilder och lottkastningspilar äro en styggelse, den Satan uppfunnit; undviken det alltså, för den händelse I månden vara lyckliga!”
Professor Jan Hjerpe menar att Koranens bud har en giltighet för muslimer i alla delar av världen. I Sverige har ordföranden för Muslimska ungdomsförbundet framfört att det är omöjligt för en trogen muslim att dricka alkohol. Även om Jan Hjerpe vet att muslimer kan dricka alkoholhaltiga drycker, har de en starkt restriktiv syn på alkoholen.
Muslimerna är i dag det näst största trossamfundet i Sverige. Det märks bl.a. genom att ett flertal moskéer byggts under de senaste åren. I de av regering och riksdag antagna principerna för bemötandet av minoritetsgrupper och i enlighet med religionsfriheten är det väsentligt att vi har ett samhälle som dessutom ger möjligheter för muslimerna till deltagande i det offentliga livet.
Hur tillvaratar vi kunskaper och kulturella yttringar från mångkulturella grupper? Och hur är möjligheterna för en troende muslim oavsett ålder att gå ut och roa sig i alkoholfri miljö? Svaret är, att det svenska samhället har få exempel på kulturell integrering och så gott som uteslutande endast alkoholmiljöer i det offentliga sällskapslivet.
För dem som kommer från ett muslimskt land, där barn, ungdomar och vuxna vistats i miljöer som enbart erbjuder cider, juicer och mineralvatten i butiker och restauranger, blir detta en kraftig social och moralisk kulturkrock. När regeringen nu skall verkställa den alkoholpolitiska handlingsplanen och kommunerna skall genomföra av riksdagen antagna principer enligt handlingsplanen måste frågan om alkoholfria miljöer i det offentliga rummet få en särskild betydelse.
Det är också av vikt att krögarna får kraftiga signaler om att lyfta fram alkoholfria drycker. Föreningen Fruktdrycker kan i det avseendet bidra med kunskap och goda förslag.
Folkrörelsernas kunskaper och resurser måste också bättre tillvaratas, vilket skulle kunna ske genom att dessa fick ekonomiska möjligheter för att skapa bättre fritidsaktiviteter för dessa grupper.
|
Stockholm den 4 oktober 2001 |
|
|
Nils-Erik Söderqvist (s) |
Berndt Ekholm (s) |