Riksdagen begär att regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att utreda och lämna förslag om riktlinjer och åldersgräns för genomförande av plastikkirurgi enligt vad i motionen anförs.
Riksdagen begär att regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att genomföra en nationell granskning av privata plastik‑ och allmänkirurgiska mottagningar enligt vad i motionen anförs.
Bedömningen av vad som är skönhet eller ej är starkt kopplad till kultur och epok. Vi vet att modet genom århundradena växlat mellan ytterligheterna – långa kjolar och korta kjolar, långt hår och kort hår osv. Modet har även avspeglats på människors kroppar. Idealen har även där växlat mellan olika ytterligheter men människor har då som nu ändå haft den unika charmen att ingen är den andra lik.
Vad som är vackert respektive fult är en subjektiv bedömning, som i vår tid genom den massmediala kraften kommit att uppfattas som objektiv.
I media, reklam och i modet anges tydligt vad som ska vara ett ideal, smala kroppar, ungdom och en etnisk likriktning till fördel för västvärlden. Många unga människor upplever att de i jämförelse med dessa förebilder har fel utseende. Anorexi och bulimi är ett växande problem, framförallt bland flickor och kvinnor; och bland pojkar och män är dopning ett allvarligt problem.
I vårt allt hårdare samhälle där konkurrens premieras före solidaritet har utseendet blivit en faktor för framgång. För många har kravet på den normerade skönheten blivit så stor att plastikkirurgi ses som den enda utvägen.
Allt flera unga människor, framförallt kvinnor, vill operera sina bröst, näsor, läppar, kinder eller fettsugas utan att ha medicinska skäl för detta. Bland unga människor som är utrikes födda låter många operera sig för att få ett mer ”västerländskt utseende”, på samma sätt som man byter till ett svenskt namn för att kunna få arbete.
Många av de unga flickor och pojkar som låter operera sig tar lån för att utföra detta eftersom kostnaderna i allmänhet är mycket höga. Det blir därmed, som så mycket annat, en klassfråga. Därmed inte sagt att plastikkirurgi som inte är medicinskt motiverad och som skulle ha en låg kostnad är mer positivt.
Önskemålet att få operera sig kryper allt längre ner i åldrarna och genomförs även på unga människor där det, trots att myndighetsåldern uppnåtts, är tveksamt om vederbörande ännu kan avgöra konsekvenserna av sitt beslut. Inga operativa ingrepp är riskfria. Plastikoperation är ett stort och irreversibelt ingrepp. Vi anser att man kan dra paralleller till sterilisering som är ett ingrepp som får utföras först efter att den enskilda fyllt 25 år.
Vänsterpartiet anser att den rådande utvecklingen mot ökad utseendefixering är alltmer oroande. Vi anser att det är viktigt att detta uppmärksammas i skolor och andra miljöer där barn och unga vistas.
De resurser i form av kirurger och kliniker som idag utför dessa ingrepp anser vi kan användas för betydligt mer angelägna insatser.
Vänsterpartiet anser att det är dags att samhället reagerar på denna utveckling genom lagstiftning. Vänsterpartiet anser därför att regeringen bör ge Socialstyrelsen i uppdrag att utreda och lämna förslag till riktlinjer och åldersgräns för genomförande av plastikkirurgiska ingrepp. Undantaget är sådana operationer som har medicinska grunder; skador eller där vederbörande pg.a. psykiskt lidande bedöms vara i behov av ett plastikkirurgiskt ingrepp.
År 1998 genomförde Socialstyrelsens tillsynsenheter ett antal granskningar av privata plastik‑ och allmänkirurgiska enheter. Det visade sig då att det finns allvarliga brister hos flera enheter bl.a. vad gäller bevakning av remisser och provsvar, brister i hanteringen av narkotikaklassade läkemedel, avsaknad av system för avvikelser m.m. I några av fallen var bristerna så stora att Socialstyrelsen avsåg att fördjupa granskningen samt utföra ytterligare uppföljningar.
Mot den bakgrund som tidigare givits om att allt fler unga människor genomför plastikkirurgiska ingrepp anser Vänsterpartiet att det är än viktigare att de lagar och regler som finns inom området efterlevs. Det gäller inte minst för att garantera att unga människor får en korrekt bedömning och att kirurgen har den trygghet och de etiska principer som krävs även för att kunna neka att utföra ett ingrepp.
Vänsterpartiet anser därför att regeringen bör ge Socialstyrelsen i uppdrag att genomföra en nationell granskning av de privata plastik‑ och allmänkirurgiska enheterna för att kontrollera att generella förbättringar gjorts utifrån 1998 års tillsyn.
|
Stockholm den 2 oktober 2001 |
|
|
Lena Olsson (v) |
|
|
Ingrid Burman (v) |
Ulla Hoffmann (v) |
|
Rolf Olsson (v) |
Sven-Erik Sjöstrand (v) |
|
Claes Stockhaus (v) |
Carlinge Wisberg (v) |
|
Alice Åström (v) |