Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om stöd till komplementär medicin.
Riksdagen begär att regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att utreda behovet av att legitimera fler komplementärmedicinska utövare.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om undervisning i komplementär medicin.
Att hälsa är viktigt för alla råder det knappast något tvivel om. Det är inte heller kontroversiellt att påstå att vi hellre förebygger en sjukdom om vi kan än väntar tills att det krävs behandling.
Vi blir ofta överösta av information om hälsa i tidningar, radio och TV. Nu kan vi även gå ut på nätet och fråga nätdoktorn om råd. Utbudet består av förebyggande vård, hälsofrämjande behandlingar och läkemedel och tangerar till viss del det vi kallar komplementär medicin.
Av tradition har det rått, och råder fortfarande, en ömsesidig misstro mellan komplementär medicin och traditionell naturvetenskaplig medicin, s.k. skolmedicin. En del komplementära metoder har på senare tid vunnit acceptans, exempelvis akupunktur för smärtlindring och kiropraktisk behandling vid ryggbesvär.
Det råder stora skillnader mellan olika länder vilken satsning som görs på komplementär medicin och hur accepterad den är. I USA görs det ca 628 miljoner besök hos komplementära medicinare medan ”bara” 390 miljoner besök hos läkare noteras. I Canada använder sig ca 50 % av komplementärmedicinsk behandling. Det är visserligen vanskligt med dessa jämförelser, men de visar helt klart på att det är en stor verksamhet.
Användandet och intresset för komplementär medicin bygger ofta på att den komplementära medicinen ofta upplevs ta hänsyn till helheten. Det finns goda skäl att stödja den komplementära medicinen för att därigenom garantera kvaliteten och säkerheten och eftersom den utgör ett bra komplement till den traditionella medicinska vetenskapen.
Detta bör ges regeringen till känna.
Då många människor söker sig till komplementärmedicinska alternativ är det av stor vikt att det finns en god tillsyn av verksamheten och dess utövare. I dag är det några av dessa yrkesgrupper som är legitimerade. Det finns anledning att ta ställning till om ytterligare grupper, som t ex osteopater, bör ges möjlighet till legitimering. Ett åläggande om kvalitetssystem och legitimering säkrar behandlingarna för patienten och ökar kunskapen om de komplementära behandlingarna.
Regeringen bör ge Socialstyrelsen i uppdrag att utreda behovet av legitimering för ytterligare grupper av komplementärmedicinska utövare.
Av tradition har Sverige ett gott rykte för sin medicinska utbildning. Den komplementära medicinen har inte alls, eller i ringa utsträckning, behandlats i den traditionella utbildningen, vilket får anses vara en brist.
Det är av värde att den traditionella sjukvården har kunskap om alternativa behandlingsformer och läkemedel för att både kunna rekommendera och avråda sina patienter men också för att öka möjligheten till utveckling och kunskap genom tvärvetenskaplig forskning och projekt.
Karolinska Institutet satsar nu på två kurser för att svara mot det växande intresset för global och komplementär medicin. Responsen från eleverna har varit positiv och den ena kursen, om global medicin, är den populäraste fria kursen, tätt följd av den andra om komplementär och alternativ medicin.
Vänsterpartiet anser att det är viktigt att kunskaper inom den komplementära medicinen tillvaratas. Det är fullt möjligt att den traditionella och den komplementära medicinen kan existera sida vid sida.
Undervisning om och i komplementär medicin bör införas inom alla vårdutbildningar.
Detta bör ges regeringen till känna.
|
Stockholm den 3 oktober 2001 |
|
|
Rolf Olsson (v) |
|
|
Ingrid Burman (v) |
Ulla Hoffmann (v) |
|
Lena Olsson (v) |
Sven-Erik Sjöstrand (v) |
|
Claes Stockhaus (v) |
Carlinge Wisberg (v) |
|
Alice Åström (v) |