Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om krav på att läkemedel vid lansering skall vara utprovade och anpassade efter både kvinnor och män.
Riksdagen begär att regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att genomföra en fördjupad utredning av läkemedelsförskrivningar i förhållande till angivna rekommendationer.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om biverkningsrapporteringar och producentobundna system.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förbud mot patientriktad reklam för receptbelagda läkemedel och producentobunden utbildning.
Enligt Konjunkturinstitutet (Månadsbarometern 22/5 2001) går den svenska läkemedelsindustrin väldigt bra. Läkemedelsverket beräknar mot denna bakgrund att under 2001 få ta emot ansökningar som motsvarar ca 1 000 produkter mot normalt 400–600 produkter. Antalet godkända läkemedel har ökat från drygt 2 000 före 1995 till 5 676 2001.
Samhällets totalkostnader för läkemedel har ökat dramatiskt. År 1990 var kostnaden 10,1 mdkr, medan kostnaderna 1996 uppgick till 20,1 mdkr. Kostnadsutvecklingen har planat ut något men fortsätter ändå att öka. Det ska dock påpekas att Sveriges ökade läkemedelskostnader i ett inernationellt perspektiv är att betraktas som måttliga.
Läkemedel ger bot och lindring. Forskningen gör ständiga framsteg och det som igår ansågs obotbart är idag behandlingsbart. Utvecklingen går också mot alltmer individuellt anpassade läkemedel.
Samtidigt finns det en mörk sida i form av biverkningar och beroende. Det finns fortfarande läkemedel som ger mer problem än nytta om det inte samtidigt sker en individuell anpassning och medvetenhet vid förskrivningen. Reklam av läkemedel riktas alltmer direkt till individen och har utformats på ett sådant sätt att det kan diskuteras om det är lämpligt.
Vid en direkt fråga till ett läkemedelsföretag om de vid framställningen av nya läkemedel tog hänsyn till att människor består av både kvinnor och män, blev svaret ett frågetecken. Det angavs även att kvinnor är svåra att forska på p.g.a. av graviditet och hormoncykel. Men det är ju samma kvinnor som sedan ska konsumera dessa läkemedel.
Under de senaste två åren har forskningsetiska kommittén i Göteborg sänt tillbaka ett tjugotal ansökningar, och frågat efter motiven till att studierna uteslutande skulle göras på män fastän det gällde sjukdomar som drabbade båda könen.
Margareta Söderström, distriktsläkare och forskare i allmänmedicin, anser att det är ett problem att så många läkemedel är utformade efter yngre män medan medicinerna ofta används av andra grupper. Hon säger vidare att det finns en myt om att män är en homogen grupp medan kvinnor inte är det. Andra argument förutom detta är: ”vi har ännu inte gjort undersökningar på hondjur” och ”vi har bara en tablettstorlek och den är anpassad för män”. En vanlig attityd anger att man vill skydda kvinnors fertilitet.
Det finns skillnader även i användningen av läkemedel mellan kvinnor och män. Enligt Socialstyrelsen använder kvinnor mest läkemedel samtidigt som det oftare förskrivs nyare och dyrare läkemedel till män. De mest markanta skillnaderna ser man för läkemedel mot depression och annan psykisk ohälsa, samt för läkemedel mot smärta.
Paradoxalt nog är äldre kvinnor inte med i kliniska prövningar av läkemedel, trots att de samtidigt är de största användarna.
Vänsterpartiet anser att det, mot den bakgrund som anges ovan, måste anses vara ett rimligt krav att nya läkemedel skall vara utprovade och anpassade på både kvinnor och män vid lanseringen. Det ska även gälla beredningsform.
Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
Socialstyrelsen har i en rapport visat att det finns brister i kommunikationen mellan läkemedelsförskrivare och patient. Det leder till att patienten får läkemedel som interagerar och därför är olämpliga att kombinera.
Socialstyrelsen påpekar att det visserligen oftast rör sig om felaktiga kombinationer som inte utgör någon risk för patienten, men att man samtidigt vet för lite om detta.
Brister av detta slag har visat sig särskilt vanligt vid utskrivning av läkemedel till äldre. Äldre personer i särskilt boende får sex gånger oftare neuroleptika, och de använder drygt dubbelt så många gånger läkemedel, vilket i sin tur medför stor risk för förvirring.
I en liknande studie av Jan-Erik Ögren, apotekschef i Skellefteå, visar det sig att hälften av alla läkemedel som säljs i Sverige används fel av patienterna. Mellan 5 och 15 % av akuta inläggningar på sjukhus beror på fel medicinering eller biverkningar.
Enligt en rapport från Socialstyrelsen följer inte neuroleptikaförskrivningen de rekommendationer som finns, och ett stort antal patienter får två eller flera neuroleptikapreparat trots att det rekommenderade är endast ett. I rapporten framgår det också att detta drabbar kvinnor oftare än män.
Vänsterpartiet anser mot bakgrund av ovanstående att regeringen bör ge Socialstyrelsen i uppdrag att fördjupat utreda att läkemedelsförskrivningar följer angivna rekommendationer.
Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
För att ett kvalitetssystem om läkemedel ska kunna vara verkningsfullt måste biverkningsregister och anmälningar om biverkningar fungera.
Läkemedelsverket har konstaterat att antalet biverkningsrapporter 1999 sjönk jämfört med tidigare år under 90-talet. Man anser att en orsak till detta förmodligen är den ökande belastningen på sjukvården och därmed nedprioritering av biverkningsrapporteringen.
Vänsterpartiet anser att det är viktigt att biverkningsrapporteringen fungerar och att producentobundna system ska prioriteras.
Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
Allteftersom restriktionerna i förskrivningarna ökat, och förskrivarna fått direktiv att vara restriktiva när det gäller val av preparat, har läkemedelsreklamen fokuserats på konsumenten. På en helsidesannons gör läkemedelsföretaget Pfizer reklam för Viagra, läkemedel mot impotens, med två omslingrande schackpjäser. Uttrycket är detsamma som om reklamen skulle spegla en bil, livsmedel eller möbel, trots att det är ett läkemedel som är receptbelagt och som ska skrivas ut om det föreligger en skada.
Under sommaren kunde vi konstatera att en undersökning genomförts vilken visade på att största delen av läkarnas vidareutbildning sponsrades av läkemedelsföretagen. Det handlade om utbildning som företagen själva genomförde om sina egna produkter, eller bidrag till studieresor och konferenser. Vänsterpartiet anser att det är ett förhållande vilket allvarligt hotar läkarnas förmåga att förhålla sig opartiska och oberoende när det gäller förskrivning av läkemedel. Vänsterpartiet anser därför att en producentoberoende utbildning om läkemedel ska initieras och att förbud mot patientriktad reklam av receptbelagda läkemedel ska införas.
Detta bör riksdagen ge regeringen till känna
|
Stockholm den 2 oktober 2001 |
|
|
Rolf Olsson (v) |
|
|
Ingrid Burman (v) |
Ulla Hoffmann (v) |
|
Lena Olsson (v) |
Sven-Erik Sjöstrand (v) |
|
Claes Stockhaus (v) |
Carlinge Wisberg (v) |
|
Alice Åström (v) |