Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tolkning av läkemedelslagen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om avveckling av apoteksmonopolet.
Ledförslitningar är en vanlig åldersrelaterad åkomma. Var tredje individ mellan 45 och 65 år drabbas av detta. Efter 65 års ålder får tre av fyra besvär. Hälsokosthandeln har under några år sålt det kroppsegna näringsämnet glukosamin under olika preparatbeteckningar. Studier på friska människor visar att glukosamin snabbt når brosk och ledvävnader i kroppen och där utgör byggstenar för uppbyggnaden av bland annat ledbrosk och ligament. Läkemedelsverket har nu beslutat att vissa produkter som innehåller glukosamin skall klassas som läkemedel och förbjudit fri marknadsförsäljning av dessa. Grunden för beslutet anser Läkemedelsverket vara läkemedelsdefinitionen i 1 § läkemedelslagen (1992:859). Där stadgas: Med läkemedel avses i denna lag varor som är avsedda att tillföras människor eller djur för att förebygga, påvisa, lindra eller bota sjukdom eller symptom på sjukdom eller att användas i likartat syfte. Lagtexten är i överensstämmelse med EU-rätten.
Konsumenten måste härmed uppsöka sin läkare. Läkaren skall bedöma om ett glukosaminbehov finns och skriva ut ett recept. Apoteket måste sedan ansöka om licens hos Läkemedelsverket för att importera ett utländskt preparat. Varje enskilt fall måste behandlas separat. Detta kostar både tid och pengar.
När lagen skall tillämpas kan detta ske med olika utgångspunkter. Enligt EG-domstolen är tolkningen en nationell angelägenhet. EG-domstolen har i gränsdragningsfrågor avseende läkemedel avgjort grunderna för prövning av vad som skall utgöra läkemedel. Dessa punkter är produkternas sammansättning, risker med produkter som uppkommer vid längre tids användning eller biverkningar, andra egenskaper hos produkterna. Glukosamin utgör till sin sammansättning kosttillskott och inga risker har vid längre tids användning rapporterats.
Glukosamin är ett exempel på hur läkemedelslagen tillämpas. Gränsdragningar mellan vad som skall klassas som läkemedel och kosttillskott är synnerligen svårdragen. Exempel på varor som bevisligen har en lindrande effekt på vår hälsa kan göras lång. Baslivsmedel som knäckebröd eller filmjölk har bevisligen goda effekter på hälsan. Likaså är C-vitamin, selen eller järnpreparat klart viktiga för att förebygga sjukdom. Många örter innehåller ämnen som både lindrar och förebygger sjukdom.
När läkemedelslagen skall tillämpas är det i det självklara syftet att skydda människor för skadliga ämnen. Att i onödan tillämpa lagen så att kroppsegna ämnen omfattas av byråkrati och otillgänglighet fyller dock knappast någon funktion. Det fördyrar för människor och skapar snarare ohälsa, då förebyggande hälsovård måste tillerkännas stor betydelse.
Glukosamin kan därför tjäna som ett exempel på hur Läkemedelsverkets tolkning av läkemedelslagen onödigt tillämpas. Internationellt tillämpas lagstiftningen skiftande. Många länder ser glukosamin som ett kosttillskott andra klassificerar detta som läkemedel.
Detta legitimerar dock inte för Läkemedelsverket att övertolka den svenska lagstiftningen. Försäljning av läkemedel sker till exempel i många länder under helt andra former än i Sverige. I Sverige har Apoteket monopol på läkemedel, något som är helt otidsenligt och såväl fördyrar som försvårar för konsumenten att få tillgång till läkemedel. Regeringen bör snarast komma med förslag till avveckling av apoteksmonopolet samt ange hur försäljning av läkemedel skall ske i fri konkurrens.
Regeringen bör även snarast ange riktlinjer för tolkning av läkemedelslagen, där gränsdragningen mellan läkemedel och kosttillskott klargörs. Denna tolkning bör utgå från att biologiska, nutriella eller fysiologiska uppgifter om en produkt ej måste tolkas medicinskt.
|
Stockholm den 1 oktober 2001 |
|
|
Patrik Norinder (m) |
Lars Elinderson (m) |