Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ideella skadestånds påverkan på socialbidrag.
En kvinna utsätts för misshandel och erhåller därför ett skadestånd för det lidande och den kränkning hon utsatts för. Hon har inget arbete och får därför hjälp med sin och sina barns försörjning genom socialtjänstens försörjningsstöd.
När hon första gången, efter att ha fått sitt skadestånd, besöker sin handläggare på socialkontoret får hon beskedet att hon inte kan få något ytterligare ekonomiskt stöd innan skadeståndspengarna är slut. Den lilla känsla av upprättelse hon känt efter att ha tillerkänts skadeståndet försvinner omedelbart när hon får detta besked.
Har hon däremot varit föremål för utmätning av kronofogden hade inte utmätning fått göras i det ideella skadeståndet för betalning av hennes skulder.
Det är naturligtvis inte bra när två lagstiftningar har så olika syn på hur ett ideellt skadestånd skall betraktas i förhållande till andra samhällsinsatser.
Vi utgår ifrån att regeringen vidtar de åtgärder som behövs för att tydliggöra det ideella skadeståndets ställning i förhållande till olika samhällsstöd/ingripanden och återkommer med nödvändiga förslag till regeländringar.
|
Stockholm den 28 september 2001 |
|
|
Lennart Axelsson (s) |
|
|
Inger Lundberg (s) |
Nils-Göran Holmqvist (s) |
|
Helena Zakariasén (s) |
Maud Björnemalm (s) |