Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att tillsätta en parlamentariskt sammansatt utredning för att utreda kostnaderna för förebyggande insatser kontra sjukvårdande och behandlande.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen skall utöka Pliktverkets uppdrag så att alla 18-åringar får genomgå mönstringsprocessen för att få en i det närmaste heltäckande folkhälsoskanning.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Pliktverket ges möjligheter till allmän folkhälsorådgivning – t.ex. när det gäller kost och motion.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att genomföra ett pilotprojekt med folkhälsoskanning och friskvårdsrådgivning för alla 18-åringar i Skåne län i regi av Pliktverkets regionkontor i Kristianstad och Region Skåne.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att uppdra åt Socialdepartementet och Finansdepartementet att, i samarbete med Utbildningsdepartementet, utreda och jämföra kostnaderna för förebyggande friskvårdande kontra sjukvårdande behandlande insatser samt utarbeta en långsiktig plan för det förebyggande folkhälsoarbetet.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att idrottsämnets och hemkunskapsämnets innehåll och timplan blir föremål för särskild utredning.2
1 Yrkandena 2–4 hänvisade till FöU.
2 Yrkande 6 hänvisat till UbU.
Enligt det ansedda Washingtonbaserade forskningsinstitutet Worldwatch Institute är cirka en miljard av jordens befolkning överviktig. Kanske inte helt oväntat leder USA ”fettligan”. Undersökningar visar att omkring 60 procent av de vuxna amerikanerna är överviktiga. Närmare 30 procent är extremt överviktiga. Det är naturligtvis ingen slump att läkemedel mot välfärdssjukdomar som övervikt, hjärtproblem och högt blodtryck tillhör den globala läkemedelsindustrins storsäljare.
Sverige ligger ännu efter USA i ”välfärdssjukdomsligan”, men det finns tecken som tyder på att vi är på god väg att komma ikapp. Det kan finnas anledning att fundera över vad en amerikansk utveckling i Sverige innebär i skattekronor – men också på ett mänskligt plan för den enskilde. En ordinär hjärtinfarkt kostar med vård och rehabilitering samhället allt från några hundratusen kronor till en bra bit över en halv miljon, med betydande individuella variationer. Samhället borde därför rimligen uppskatta när den medvetne medborgaren, tar egna initiativ för att förebygga ohälsa, till exempel genom att genomgå olika former av hälsokontroller.
En relativt enkel hälsokontroll kostar exempelvis i Region Skåne mellan 500 och 1000 kronor. För den summan får man bland annat kontroll av hjärta och lungor. Man får också reda på om man är disponerad för diabetes och om man har för högt kolesterolvärde. Allmänna rekommendationer, såsom att – i förekommande fall – sluta röka, minska alkoholkonsumtionen, äta en bättre sammansatt kost samt börja ”röra på sig”, ingår. Någon mera kvalificerad, individuellt avpassad, kost-, motions- eller allmän livsstilsrådgivning ingår däremot inte. Det förefaller således finnas en avgrundsdjup spricka mellan sjukvård och hälsovård/friskvård i den offentliga sektorn, oavsett vad olika hälsokampanjer från Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet vill få oss att tro.
Media har under det senaste året uppmärksammat två trender när det gäller det fysiska hälsotillståndet bland barn och ungdomar. Å ena sidan förefaller det som om en bantningstrend söker sig allt längre ned i åldrarna. Å andra sidan förefaller det som om allt fler barn och ungdomar drabbas av övervikt. Ändrade matvanor och ett ökat stillasittande framför datorer och tv-spel brukar anföras som förklaringar, liksom ständiga nedskärningar av antalet
idrottslektioner i skolan.
Media har också uppmärksammat riskerna för drastiska ökningar när det gäller antalet förtidspensioneringar till följd av utbrändhet, företrädesvis bland personer runt 30 år som arbetar i IT-relaterade yrken.
Larmrapporter i media och hurtiga kampanjer i det allmännas regi är inte tillräckligt för att hejda välfärdssjukdomarnas anfall. Det krävs konkreta åtgärder för att uppnå resultat.
Varje år mönstrar merparten av landets manliga 18-åringar i förhoppning att få, eller i många fall att få slippa, göra ”lumpen” vid något av de fåtaliga förband som finns kvar efter regeringens, Centerpartiets och Vänsterpartiets senaste försvarsuppgörelse. Detta innebär att Pliktverket, som sköter mönstringen, får en mycket god bild av hälsotillståndet bland den manliga delen av våra tonåringar.
Redan i unga år läggs grunden till en hög livskvalitet i vuxen ålder. Om Pliktverkets uppdrag utökades så att alla 18-åringar fick genomgå mönstringsprocessen, skulle detta innebära att samhället, förutom att få tillgång till ett bredare rekryteringsunderlag för Försvarsmaktens behov, tog ett första steg mot en närmast heltäckande folkhälsoskanning.
Om Pliktverkets uppdrag dessutom kombinerades med resurser för allmän och individuell folkhälsorådgivning – till exempel när det gäller kost och motion – skulle sannolikt markanta framsteg göras när det gäller att hejda välfärdsrelaterade sjukdomar.
Detta är en fråga som regeringen bör beakta i samband med arbetet på den kommande propositionen om totalförsvarsplikten. Förslaget bör också bli föremål för snabbutredning inom Socialdepartementet, inte minst mot bakgrund av att regeringen har utsett år 2001 till ett folkhälsoår. Skåne län, med Pliktverkets regionkontor i Kristianstad, lämpar sig väl som försökslän, med en demografisk sammansättning som väl motsvarar riksgenomsnittet. Det inledande pilotprojektet bör bekostas med statliga medel.
En allmän folkhälsoskanning vid 18 års ålder kan emellertid endast ses som ett första steg mot en markant förbättrad förebyggande sjukvård (friskvård). I en följande etapp bör även resurser för kontinuerlig förebyggande sjukvård byggas upp, med i 10-årsintervaller återkommande möjligheter att besöka läkare för undersökning, provtagning och rådgivning enligt vad som tidigare nämnts. Därmed inte sagt att detta skall vara helt gratis för den enskilde.
Uppdelningen i hälsovård/friskvård respektive sjukvård – och därmed sammanhängande prissättning – är förlegad och rimmar dessutom illa med regeringens intentioner när det gäller att få svenska folket att röra på sig lite mera. Medan hälsoundersökning är friskvård, och alltså något som patienten själv får betala, är en hjärtinfarkt sjukvård och således något som samhället bekostar. Hur många onödiga hjärtinfarkter kan hälsokontroller till ”sjukvårdspriser” förhindra?
Det bör i sammanhanget också understrykas att regeringen i finansplanen har uppmärksammat de ökande kostnaderna för sjukskrivningar på arbetsplatser, en utveckling som – åtminstone indirekt – sannolikt i vissa fall även kan kopplas till det ökande antalet välfärdssjukdomar. Regeringen bör därför snarast uppdraga åt Socialdepartementet och Finansdepartementet att utreda kostnaderna för förebyggande, friskvårdande insatser kontra sjukvårdande och behandlande insatser. I arbetet bör även ingå att ta fram en långsiktig plan för ett framgångsrikt hälsoarbete. Arbetet bör, av skäl som framgår ovan, ske i nära samarbete med Utbildningsdepartementet.
I utredningsarbetet bör idrottsämnets och hemkunskapsämnets ställning och innehåll särskilt beaktas. Detta är särskilt viktigt mot bakgrund av att antalet idrottstimmar i skolan har reducerats under senare år.
|
Stockholm den 18 september 2001 |
|
|
Margareta Viklund (kd) |