30 år sedan vistades barn med svåra funktionshinder på institutioner.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att förbättra stödet till familjer med rörelsehindrade barn.
Ett nyligen framtaget faktamaterial som presenterats av LO, Ohälsans trappa, visar att hälsan har ett utomordentligt starkt samband med yrke och att det finns stora könsskillnader.
Författarna av rapporten funderar över varför kvinnor i så mycket högre grad än män anger såväl sömnbesvär, huvudvärk som oro och ångest. Reflektionen blir att många kvinnor känner sig klämda mellan olika roller och förväntningar. Det är främst kvinnorna som får bära den tunga bördan när det gäller att klara den mycket svåra avvägningen mellan förvärvsarbete och familjeliv. Det är mycket troligt att denna svåra roll för många kvinnor leder till besvär som huvudvärk, sömnproblem och oro eller ångest. I många grupper har andelen som upplever ångest eller oro fördubblats under 90-talet, och bland unga kvinnliga arbetare har det till och med skett en tredubbling – från 8 till 24 procent enligt LO.
Problemet har länge varit känt när det gäller mammor till barn med rörelsehinder men inte tagits på allvar, inte ens i riksdagen. Risken är nu stor att dessa inte hörs i dagens debatt om ökade sjukskrivningar. Det finns i samhället en oförståelse för hur den totala arbetssituationen ser ut för kvinnor i familjer där ett barn har rörelsehinder. Samhället brister i sitt stöd både ekonomiskt och praktiskt. Myndigheterna agerar ofta som motpart och kontrollerande instans istället för som stöd.
En undersökning gjord av Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar visar att belastningssmärtor och psykisk utmattning är vanligt hos mammor till barn med rörelsehinder. Åtta av tio mammor med svårt rörelsehindrade barn har problem med belastningssmärtor. Andra hälsoproblem hos föräldrarna är psykisk utmattning och ofta återkommande spänningshuvudvärk. Oro för barnet, för operationer och för framtiden påverkar också hälsan, liksom ilska och maktlöshet vid kontakterna med myndigheter.
Avbruten sömn för att hjälpa barnet på natten är ett vanligt problem. Vissa barn behöver hjälp att vända sig i sängen sex till åtta gånger per natt, några barn har kramper, astma, svåra andningsproblem, smärta eller andra problem som kräver föräldrarnas hjälp och tillsyn under nätterna.
Av mammorna som arbetar som assistenter till sina funktionshindrade barn nämner nästan tre fjärdedelar att de har hälsoproblem på grund av avbruten sömn.
Fyra av tio mammor anser att deras allmänna hälsa är sämre än andra mammors och även den mest försiktiga tolkning tyder på att hälsotillståndet hos föräldrar med barn med rörelsehinder är avsevärt mycket sämre än hos andra föräldrar. Detta är ett folkhälsoproblem som uppmärksammats mycket lite. För bara 2030 år sedan vistades barn med svåra funktionshinder på institutioner.
Tack vare olika handikappolitiska reformer kan barnen idag leva med sina familjer. Men om vardagen ska fungera både för barnet och föräldrarna krävs ett fungerande samhällsstöd. Den utbredda ohälsan hos mammor med rörelsehindrade barn visar att detta stöd inte fungerar på ett tillfredsställande sätt.
|
Stockholm den 3 oktober 2001 |
|
|
Rosita Runegrund (kd) |