Motion till riksdagen
2001/02:So36
av Marianne Andersson (c)

med anledning av prop. 2001/02:51 Bättre tandvårdsstöd för äldre m.m.


Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett helhetsgrepp såväl när det gäller behandling av patienter som kunskapen om dentala material.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om fördelningen av resurser mellan Metallbiologiskt centrum och det nationella kunskapscentrumet.

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tillsättandet av en patientombudsman för patienter med amalgamrelaterade symtom.

Motivering

Det är välkommet att regeringen avsätter 35 miljoner kr under en treårsperiod för främst två ändamål. Det ena gäller medicinskt och odontologiskt omhändertagande av enskilda patienter. Det andra gäller mer generellt olika dentalmaterial och deras egenskaper och användning. Både Metallbiologiskt centrum i Uppsala och det nationella kunskapscentrumet för dentala material på Socialstyrelsen ska få kraftigt ökat stöd.

Det är då viktigt att dessa båda enheter i samverkan tar ett ”enhetsgrepp” på amalgamfrågan. Arbetet för Metallbiologiskt centrums del måste bygga på det omfattande materialet från många hundra patienter vid Amalgamenheten i Uppsala. Däri ingår omfattande intervjuer om sjukdomsförlopp, rutinprover, specialprover och metallanalys/spårämnesanalys liksom enkätsvar om tillståndet före, under och minst ett år efter behandling. Det finns ett omfattande nätverk runt Metallbiologiskt centrum som bör medverka i arbetet. Dessutom behövs kartläggning hos andra vårdgivare i världen som omhändertar samma patientgrupp liksom internationella forskningsresultat.

Det nationella kunskapscentrumet arbetar med att utveckla kunskaper i materialfrågor. Det gäller såväl befintliga material, de som används idag och framtida material.

Det är angeläget att resurserna nu fokuserar på dessa två uppgifter för att få maximal effekt. När det gäller fördelningen av resurserna är det viktigt att ta med i beaktande att det nationella kunskapscentrumet redan nu får 5 miljoner kronor per år medan Metallbiologiskt centrum inte har några anslag i dagsläget.

Idag finns det stora brister när det gäller rättssäkerheten för patienter med symtom från sina tandfyllningar – oftast från amalgam. När det gäller ansökan om att få tandvårdsbehandlingar klassade som sjukvårdande behandling är dagsläget sådant att åtta av tio patienter får avslag på sin ansökan. Dessa patienter behöver stöd. Socialstyrelsen bör därför överväga att inrätta en patientombudsman med juridisk kompetens inom detta område.

Stockholm den 7 februari 2002

Marianne Andersson (c)