Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ge Barnombudsmannen en friare ställning gentemot regeringen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ge Barnombudsmannen rättsliga befogenheter.
I alla frågor som berör barn ska barnets bästa komma i främsta rummet. Det är, eller borde vara, en grundprincip för alla svenska beslutsfattare. Sedan vi i Sverige 1989 ratificerade FN:s konvention om barns rättigheter är det vår skyldighet att leva upp till den principen. För att bevaka att principen om barnets bästa förverkligas infördes 1993 en företrädare för barn och ungdomar i samhället, en Barnombudsman (BO). Barnombudsmannens uppgift är att framföra barns och ungdomars åsikter, att kräva respekt för deras mänskliga rättigheter, att lyfta deras perspektiv i samhällsdebatten och att utan att tveka kritisera makthavare som inte ser till barnets bästa. I ett samhälle där den lilla människan ofta har svårt att göra sin röst hörd är det en mycket betydelsefull uppgift. Sedan starten 1993 har BO på många sätt uppfyllt denna uppgift men det har också framkommit några stora brister i BO:s organisation.
Vid ett flertal tillfällen har kritik riktats mot myndighetens organisation. Kritiken har kommit såväl från Rädda Barnen som från regeringens egna utredare i utredningen Barnombudsmannen – företrädare för barn och ungdomar. Som verksamheten är organiserad idag sitter BO på två stolar. Myndigheten är å ena sidan en representant för barn och ungdomar men är å andra sidan en regeringens företrädare. Det finns idag ingen lag som reglerar Barnombudsmannens verksamhet till skillnad från exempelvis Handikappombudsmannen. Det är istället regeringen som styr verksamheten genom regleringsbrev och regeringsuppdrag. Barnombudsmannen är utlämnad till regeringens godtycke och därigenom blir BO:s möjligheter att själv utveckla verksamheten begränsade. Istället för att myndigheten får avgöra vad som bör prioriteras sätts dagordningen till stor del av regeringen. Regeringens egna utredare har lagt fram flera förslag på hur en omorganisering skulle kunna genomföras men ännu har ingen förändring skett.
Det finns flera olika möjligheter för att ge BO en friare ställning gentemot regeringen. En är att lagreglera om verksamheten och att därmed lägga ett större ansvar på riksdagen. Det skulle innebära att BO inte längre skulle vara lika utsatt för regeringens godtycke utan skulle med riksdagen i ryggen få en friare ställning.
Barnombudsmannen är dessutom den enda ombudsman som helt saknar rättsliga befogenheter. BO får enbart arbeta med opinionsbildning från ett allmänt perspektiv och kan inte som exempelvis JämO driva enskilda fall. Det innebär att BO som organisation blir vingklippt i sina möjligheter att arbeta för barns och ungdomars rättigheter. En förändring bör genomföras för att göra BO till en fri och inflytelserik förespråkare för barn och ungdomar.
|
Stockholm den 1 oktober 2001 |
|
|
Gunilla Tjernberg (kd) |