Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att audionomer bör bli berättigade att utföra hörselhjälpmedelsutprovning i enskild regi.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en nationell egenavgift för hörselhjälpmedel bör utformas
Det har i många år varit alltför lång väntetid för utprovning av hörselhjälpmedel. Den nya generationens digitala hörapparater ger större anpassning till individens hörselhandikapp. Utprovningstiden är längre därför har väntetiderna på hörcentralerna blivit okontrollerbart långa. Dessutom tvingas en del landsting sätta utprovningsstopp när budgeten för hjälpmedel tryter mot slutet av året. Över två års väntetid för att få en hörapparat är inte ovanligt.
Det råder olika regler mellan landstingen hur mycket den enskilde själv skall betala för sin hörapparat. Pensionärer drabbas oftast av en högre egenavgift, vilket innebär att just den gruppen väljer en billigare apparat, trots att en digital hörapparat skulle hjälpa bättre.
Utprovning av hörapparater bör ske på liknade sätt som utprovning för synhjälpmedel. Landstinget eller staten fastställer vilka bidragskriterier som skall gälla för hjälpmedlet inklusive utprovning.
Audionomerna bör kunna få bedriva hörselhjälpmedelsutprovning i enskild regi via avtal med landstinget eller staten. Det vore inte konstigare än som i dag att optiker provar ut hjälpmedel för synen.
Med detta system skulle köerna försvinna och patienten skulle själv kunna välja utprovningsställe.
|
Stockholm den 3 oktober 2001 |
|
|
Maud Ekendahl (m) |
Elizabeth Nyström (m) |