Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda ungas ökande spelberoende och komma med förslag till preventiva åtgärder.
Redan på 1700-talet började man spela om pengar i Sverige. Från början var det ett nöje för överklassen på de svenska kurorterna. Senast vi hade ett internationellt kasino i Sverige var 1912 i Nynäshamn. Sedan har det dröjt 89 år innan det blivit möjligt med kasinospel i Sverige. Det första kasinot av modernt snitt grundades 1863 i den då lilla fiskebyn Monte Carlo. 1931 legaliserades spel i den amerikanska delstaten Nevada och ökenbyn Las Vegas lycka var gjord. Samtidigt fick staten en viss kontroll över verksamheten och inte minst en del av intäkterna. Kasinospel anses numera vara ett respektabelt nöje som fortfarande är omgärdat med ett skimmer av lyx och flärd.
Efter åratal av diskussioner beslutade den svenska riksdagen 1999 att etablera internationella kasinon även i Sverige. Inkomsterna ska liksom andra spelintäkter tillfalla idrotts- och folkrörelserna. Den 1 juli 2001 öppnade det första kasinot i gamla järnvägsstationen i Sundsvall och under de första veckorna kom 31 000 besökare. Kasinon kommer också att öppnas i Malmö, Göteborg och Stockholm. Intäkterna för spelandet i Sverige ger svenska staten cirka 5 miljarder årligen och 1 miljard till folkrörelserna.
Att spela på kasino kan ses som ett oskyldigt nöje och är så för de allra flesta. I Sverige finns ett antal andra sätt att spela där inte samma kontroll- och regelsystem finns som på kasinon. Som exempel kan nämnas de icke kontrollerade lyckohjulen, pokermaskiner och andra spelmaskiner. Det finns även mycket illegalt spel i Sverige. Svenska Spel har tagit fram siffror på att fyra procent, eller 270 000 svenskar, någon gång varit på illegal spelklubb. Undersökningen visar att det är mest män i åldern15–50 år som går till dessa klubbar. En jämförelse med tidigare undersökningar visar att det illegala spelandet ökar. Sammantaget beräknas det illegala spelet omsätta tre miljarder kronor per år i Sverige. Även brotten mot lotterilagen ökar. År 1999 polisanmälde Lotteriinspektionen åtta fall av brott mot lagen, år 2000 anmäldes cirka 90 fall. Det handlar om olagligt automatspel som förekommer i stor utsträckning.
Många unga börjar med enklare spel och fastnar så småningom i alltmer avancerade spelformer där stora summor pengar omsätts. Minst 150 000 svenskar anses vara spelberoende och antalet ökar för varje dag. Uppskattningar gjorda av olika forskare antyder att cirka 40 000 är svårt spelberoende. De legala statskontrollerade spelen förväntas i år omsätta omkring 40 miljarder kronor. I Sverige lägger folk mer pengar på spel än i de övriga nordiska länderna. 1998/99 lade svenskarna 1,4 procent av de totala konsumtionsutgifterna på spel. I Norge var siffran 1,0, i Finland 0,8 och i Danmark 0,7 procent.
Av 16 tillfrågade behandlingshem är bara ett specialiserat på spelberoende. Samtidigt är det svårt att få socialtjänsten att bistå med pengar till behandlingen som kan kosta upp till 200 000 kronor. För att hjälpa en spelberoende krävs minst fyra månaders behandling, betydligt mer än vid alkoholproblem. Den spelberoende måste först lära sig förstå sitt spelberoende och komma till insikt om att aldrig mer spela. Det är olyckligt att det idag inte finns vare sig resurser eller tillräckligt med specialinriktade behandlingshem som kan hjälpa dem som blir svårt spelberoende. Folkhälsoinstitutet har regeringens uppdrag att öka kunskaperna om spel och spelberoende och följer utvecklingen.
Vissa spelberoende är så unga som tolv år. Den stora tillgången till spel kombinerat med känslor av nedstämdhet och depression är inkörsporten visar ny forskning. Mer än 75 000 svenska ungdomar är spelberoende eller löper risk att bli det. En större andel bland de spelberoende ungdomarna konsumerar alkohol och droger än andra ungdomar. Kännetecknet för dem som fastnar i spelberoende är att de är nedstämda och deprimerade på ett sätt som de skulle behöva professionell hjälp med. Det är viktigt att vi upptäcker och uppmärksammar dessa ungdomar och ger dem stöd och hjälp att komma ur sina spelberoenden.
Spel på enarmade banditer och penningautomater förbjöds 1979. Lagen berörde inte lyckohjul, där vinsten inte betalas ut direkt från automaten, utan hämtas hos personalen efter spelets slut. Lagen skärptes dock 1997 att också omfatta lyckohjul. Efter detta har olika domar i två hovrätter visat att tillägget om lyckohjulet inte gäller eftersom en sådan lagändring måste notifieras, det vill säga anmälas till EU-kommissionen redan på förslagsstadiet. I fallet med lyckohjulen gjordes ingen notifiering. Däremot har Finansdepartementet i ett yttrande hävdat att när det gällde lyckohjulen behövdes ingen notifiering, eftersom det bara handlade om ett förtydligande av lagtexten. I maj månad har ärendet aktualiserats då polisen slog till mot en spelhåla i södra Sverige och beslagtog spelautomater. Åklagaren tvingades häva beslaget på grund av att den lag åklagaren stödde sig på inte gällde. Efter det har regeringen i maj månad lämnat in en notifiering om lyckohjul, och lagändringen förväntas börja gälla från och med årsskiftet 2001/2002. Detta exempel visar på vikten av att regeringen har en klar och tydlig lagstiftning om spel och att denna lagstiftning följs upp med utvärderingar. Det är också viktigt att det finns tydliga riktlinjer då det gäller åldersgräns för spelande för att motverka att allt fler yngre människor hamnar i spelberoende och att dessa åldersgränser efterlevs.
Gävleborgs län toppar än en gång listorna i jämförelse med övriga delar av landet. Den här gången gäller det vilka medborgare som spelar mest på olika vinstgivande spel. I genomsnitt spelar en gävleborgare för cirka 4 173 kronor per person och år. Detta behöver inte väcka någon oro om det inte var så att spelberoende bland de unga ökar dramatiskt samtidigt som spelandet börjar i allt lägre ålder. Lättillgängliga automater och så kallat kreditspel möjliggör för unga människor att spela långt över sin ekonomiska förmåga.
En forskningsrapport från Växjö visar att utsatta ungdomar blev mer utsatta under 1990-talet. Förändringar i samhället slog hårt mot redan socialt, ekonomiskt och kulturellt utsatta ungdomar. Om dessa ungdomar upplever att de inte känner meningsfullhet med livet och tillvaron, finns risk att fler lockas in i exempelvis spelberoende. Staten måste ta ett större ansvar för satsning på forskning kring spelberoende och kopplingen mellan ungas spelberoende och ungas utsatthet under 1990-talet samt komma med förslag till preventiva åtgärder.
|
Stockholm den 27 september 2001 |
|
|
Ragnwi Marcelind (kd) |
|
|
Maria Larsson (kd) |
Dan Kihlström (kd) |