Motion till riksdagen
2001/02:So311
av Maria Larsson (kd)

Fetalt alkoholsyndrom (FAS)


Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en skärpning av lagen om vård av missbrukare vad gäller gravida kvinnors missbruk då barnets möjligheter till friskt liv är i fara.

Motivering

Enligt uppgift föds det varje år i Sverige mellan 100 och 200 barn med skador orsakade av moderns alkoholmissbruk under graviditeten. Ett mindre antal av dessa får diagnosen FAS (fetalt alkoholsyndrom) som innebär tillväxthämning, missbildningar och hjärnskador. Övriga barn, som inte uppvisar alla diagnoskriterierna för FAS betecknas istället som FAE (fetala alkoholeffekter). Såväl FAS som FAE innebär livslånga och ofta dolda funktionshinder för individen. Den mänskliga tragedin bakom dessa siffror är oerhörd.

Enligt lagen om vård av missbrukare (LVM) kan missbrukare tvingas till vård om de anses utsätta sig själva eller andra för fara. Avsikten med lagen är att kunna ge en mera långsiktig vård till missbrukare som inte är motiverade för frivillig vård. Uppenbarligen räcker inte lagen för att ens vid kraftigt missbruk tvångsvårda modern för att skydda det väntade barnet. Barnet blir ofta omhändertaget direkt efter födseln och placerat i fosterhem, då mamman p g a sitt missbruk inte förmår ta hand om barnet själv.

Riksdagen har den 21 februari 2001 beslutat i enlighet med regeringens proposition 2000/01:20 Nationell handlingsplan för att förebygga alkoholskador. I handlingsplanen anges att insatserna bör förstärkas och utvecklas för att minska risken för att barn föds med skador förorsakade av moderns alkoholkonsumtion under graviditeten. Folkhälsoinstitutet och Socialstyrelsen har därför fått i uppdrag att tillsammans ta fram en plan och ett innehåll för fortbildning för personal inom mödrahälsovården med syfte att ytterligare höja kunskapen om sambandet mellan alkoholkonsumtion och skador under graviditeten.

Det är dock ytterst tveksamt om en höjning av kunskapsnivån åstadkommer någon förändring i praktiken. Kunskapsnivån är redan idag tämligen hög men lagstiftningen har visat sig otillräcklig då det gäller att kunna tvångs­vårda modern enligt LVM ens då barnets möjligheter till ett friskt liv uppenbarligen är i fara. Det är istället nödvändigt med en lagskärpning som tar större hänsyn till barnets möjligheter att födas utan skador.

Stockholm den 24 september 2001

Maria Larsson (kd)