Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om legitimation för dietister.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om journalföringsplikt för dietister.
Vid kroppslig sjukdom är näringsproblem mycket vanliga. Bland våra gamla lider 1 av 3 av undernäring och ytterligare knappt hälften ligger i riskzonen för undernäring. Andelen överviktiga i samhället ökar dramatiskt och i spåren följer diabetes, högt blodtryck, ledproblem och andra välfärdssjukdomar. Allergier, övervikt, bulimi och anorexi är exempel på näringsrelaterade problem bland barn och ungdomar. Vart fjärde barn beräknas ha reagerat mot något födoämne och ca 5 % av alla barn utvecklar allergi mot mat. Forskning visar att effektiv näringsterapi är en viktigt del av den totala medicinska behandlingen.
Även Socialstyrelsen har uppmärksammat att det finns problem, SoS 2000:11 Näringsproblem i vård och omsorg, prevention och behandling, samt att det brister i ansvarsfördelningen när det gäller näringsbehandling inom vården. Det är djupt olyckligt och leder lätt till allvarliga konsekvenser då näringsproblem tenderar att falla mellan stolarna. Patientens medicinska säkerhet äventyras därmed och risken ökar för försämrat tillstånd, i värsta fall med dödlig utgång.
Den medicintekniska utvecklingen går snabbt framåt och behandlingen förfinas ständigt. Inom näringsområdet sker också en snabb utveckling med nya terapimöjligheter som i sin tur kräver en specialistbedömning för ordination av rätt näringspreparat. Dietisten har den kompetens som krävs för att inte riskera felordination och för att insatt behandling följs upp och utvärderas på rätt sätt. En korrekt näringsbehandling resulterar i att den totala medicinska behandlingen förbättras och vårdtiden kan minska. Möjligheterna till färre komplikationer, snabbare tillfrisknande och förbättrad livskvalitet ökar för patienten. Dessutom minskar arbetsbelastningen på läkare, sjuksköterskor och övriga i vårdteamet.
Det finns alltså många områden där dietistens specifika kompetens är avgörande för patientens hälsa och säkerhet. ”Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att förebygga sjukdom och återvinna hälsa. Alla individer; friska, sjuka och äldre har rätt att erhålla en adekvat individanpassad näringstillförsel” (SoS 2000:11).
Att legitimera dietistyrket leder till ökad patientsäkerhet och ökad kvalitet i den medicinska vården.
Det finns närmare 1000 dietister i Sverige och yrkesföreningen är Dietisternas riksförbund (DRF). Yrkesexamen erhålls efter 120 poäng, men grundutbildningen kommer snart att erbjuda ytterligare 40 poäng och därmed leda till magisterexamen och ge forskningsbehörighet. Utbildningen bedrivs inom Göteborgs, Umeå och Uppsala universitet. Åttio studenter går ut varje år. Huvudämnet (80 p) är dietik och skall ge grundläggande kunskaper om hälso- och sjukdomslära samt metoder för näringsbehandling. Utbildningen syftar till att ge studenterna kunskaper för att kunna bedriva näringsbehandling. 1999-01-01 erhölls i kraft av yrkesexamen rätt till skyddad yrkestitel vilket innebär en kvalitetssäkring för patienten i samband med kost- och näringsbehandling. Näringsbehandling erbjuds vid både akuta, kroniska och dödliga sjukdomar. Arbetet är mycket självständigt och innefattar såväl utredning, bestämning av nutritionsdiagnos, behandling, utvärdering och uppföljning som förskrivning av olika näringspreparat och intygsrätt till olika myndigheter. Att dietister enbart har dokumentationsplikt och inte journalföringsplikt är utifrån dessa arbetsuppgifter märkligt och riskerar patientsäkerheten.
|
Stockholm den 3 oktober 2001 |
|
|
Marianne Carlström (s) |
Karin Jeppsson (s) |