Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om legitimering av dietister.
Kunskapen kring kost och näringsfrågor är viktig för människors hälsa och ger bättre möjlighet att återhämta sig och tillfriskna vid sjukdom. Vid kroppslig sjukdom är näringsproblem mycket vanliga. Det finns t.ex. rapporter som beskriver att en av tre bland våra gamla lider av undernäring och att ytterligare nästan hälften är i riskzonen för undernäring. Detta betyder mycket lidande för patienten, ibland med dödlig utgång. Det medför även stora kostnader för samhället. Socialstyrelsen beskriver detta i SoS 2000:11, ”Näringsproblem i vård och omsorg, prevention och behandling”. Där visar man på behovet av kompetent personal på området som kan ta ansvaret för behandling av dessa patienter. Här har dietisten en nyckelroll. Patienterna finns på sjukhus, sjukhem men bor även hemma, ibland helt utan stöd från sjukvården.
Hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes typ 2, högt blodtryck, ledproblem och övervikt är andra tillstånd som alltfler drabbas av. Här kan dietister ge patienterna ett professionellt och adekvat omhändertagande.
Även bland barn är det en ökning av ”välfärdssjukdomar”. Dessa sjukdomar kan ge allvarliga följder om de behandlas fel eller behandling uteblir. Även andra problem som allergier och ätstörningar, ämnesomsättningsstörningar kräver specialmat och näringsbehandling som är avgörande för barnets framtid.
I vårt samhälle har man alltmer tillgång till olika näringspreparat. Här är det viktigt att det finns kunskap om hur dessa preparat eller vanlig mat används på rätt sätt. Det kan även ge patienter hjälp att bättre säkra den övriga medicinska behandlingen och personens välbefinnande. Det kan även ge lägre vårdkostnader p.g.a. kortare vårdtider, mindre läkartid och sjuksköterskeresurser. Här kan en dietist ansvara personligt för patientens näringsbehandling.
I dag har dietisterna i kraft av sin yrkesexamen s.k. skyddad yrkestitel. De arbetar självständigt i näringsbehandling med olika patientgrupper efter remiss från läkare. Dietisten har förskrivningsrätt av olika preparat och intygsrätt till olika myndigheter. Nästa steg är att legitimera dietistyrket. Fler dietister etablerar sig privat och vänder sig till allmänheten när det gäller information och rådgivning kring kost och näringsfrågor. Legitimering av dietisterna skulle öka patientsäkerheten och ge en ökad kvalitet i den medicinska vården.
|
Stockholm den 2 oktober 2001 |
|
|
Per-Samuel Nisser (m) |
Inger René (m) |