Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att låta apoteksombuden sälja nikotinläkemedel.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att utreda hur en effektiv subventionering av nikotinläkemedel skulle kunna utformas.
Cigaretter är beroendeframkallande och orsakar död. Tobak är den enskilt största hälsorisken i Sverige. Var fjärde rökare dör i medelåldern av sin rökning, och ett stort antal sjukdomar beror på rökning.
Rökningens negativa effekter drabbar också personer i omgivningen. I Sverige kan ungefär 500 dödsfall per år tillskrivas passiv rökning. Barn med rökande föräldrar drabbas hårt. Det starkaste sambandet – särskilt med mammans rökning – finns hos barn under två år. Astma och öroninflammationer är vanligare hos barn som tvingas leva med tobaksrök. Utvecklingen av barnens lungfunktion kan också hämmas. Barn som utsätts för ofrivillig rökning behöver oftare sjukhusvård än barn som sluppit rök. Passiv rökning sägs också kunna leda till plötslig spädbarnsdöd.
Enligt Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU-rapporten ”Metoder för rökavvänjning”, 1998) bör rökare som kommer i kontakt med sjukvården: 1. tillfrågas om rökvanor, 2. uppmanas sluta röka, 3. erbjudas rådgivning samt, i motiverade fall, 4. rekommenderas använda nikotinläkemedel. Behandling med nikotinersättning leder till att cirka tio procentenheter fler rökare blir permanent fria från sin rökning jämfört med dem som erhållit placebobehandling.
Nikotinläkemedel ger en chans att bryta rökvanorna. En annan fördel är att nikotinläkemedlen inte innehåller de cancerframkallande och på andra sätt skadliga ämnen som finns i cigaretter såsom kolmonoxid och tjära. Nikotinläkemedel räddar liv. För den som slutat röka kommer abstinensen snabbt, och då bör det vara lika lätt att få tag i nikotinläkemedel som det är att få tag på cigaretter.
Samtidigt vet vi att tillgängligheten på nikotinläkemedel är begränsad. Tobak säljs i dag på 34 000 inköpsställen runt om i landet. Nikotinläkemedel däremot kan man endast köpa på de 900 apoteken. Ett enkelt sätt att komma till rätta med denna obalans vore att inkludera nikotinläkemedel i apoteksombudens sortiment. Det finns 1 100 apoteksombud, framför allt i glesbygdsområden.
Till bilden hör att personalbrist stänger många apotek. Ett rekordhögt antal apotek – 108 stycken – semesterstängde den här sommaren. 24 av dem var fortfarande stängda, på grund av antingen personalbrist eller ombyggnad, i början av hösten. Dessutom har ett antal apotek begränsat öppettiderna under hösten för att klara bemanningen. Bristen på farmaceuter har ökat under de senaste åren. Få farmaceuter har utbildats under de senaste åren och framöver väntar stora pensionsavgångar.
Nationella folkhälsokommittén har i sitt slutbetänkande (SOU 2000:91), Hälsa på lika villkor, diskuterat olika åtgärder för att minska tobaksbruket. Dock har kommittén inte berört frågan om tillgängligheten av nikotinläkemedel. Som framgår ovan finns det skäl att verka för en ökad tillgänglighet till läkemedel som innehåller nikotin. Det är därför angeläget att låta inte bara apotek utan även apoteksombuden sälja nikotinläkemedel. Det skulle gagna såväl folkhälsan som samhällsekonomin. Samhällets vinst består i minskade kostnader för hjärtinfarkt, stroke och lungcancer. Individens vinst kan främst räknas i bättre livskvalitet.
Ett ytterligare problem är att låginkomsttagare är överrepresenterade bland dem som röker. Och för den som vill sluta är kostnaden för nikotinläkemedel ett stort hinder trots att kostnaden för nikotintuggummin i större förpackningar hamnar långt under cigarettpriset. Priset får många att avstå från att förbättra sin hälsa.
I Sverige har bl.a. ett framgångsrikt projekt med gratis rökavvänjningsmedel i kombination med gruppstöd genomförts. Efter tre år var två tredjedelar av patienterna fortfarande rökfria. Omsätt effekterna av detta projekt i större skala och låt detta tillsammans med erfarenheter från subventionering av nikotinläkemedel i England och Irland ligga till grund för en bedömning om effektiviteten av subventionering av nikotinläkemedel.
Elanders Gotab, Stockholm 2001
|
Stockholm den 24 september 2001 |
|
|
Gunnel Wallin (c) |