Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om gårdsförsäljning av egenproducerat vin.
När Sverige blev medlem av EU 1995 upphörde flera av monopolen på alkoholområdet, som import, tillverkning och partihandelsförsäljning. Detta för att anpassa Sverige till den inre marknadens friheter. Dock valde vi i Sverige att behålla detaljhandelsmonopolet, Systembolaget, av alkoholpolitiska skäl. Villkoret vid förhandlingarna om svenskt EU-inträde var att slå vakt om näringsfriheten för producenter. Systembolaget fick inte diskriminera producenter inom EU.
Problemet med nuvarande bestämmelser är att den inhemska produktionen av främst fruktvin har skadats och som följd av reglerna har den svårt att överleva och verka på samma villkor som utländska kollegor.
Fruktvin är jästa drycker av annan frukt och bär än druvor. I Sverige finns det ett litet antal professionella fruktvinsproducenter. Den inhemska fruktvinsproduktionen uppstod igen efter avregleringen 1995. Därför verkar ingen ha tänkt på den när de nya reglerna förhandlades fram. Det finns i dag inga svenska producenter av druvvin, men det pågår en etablering – odlingar har påbörjats – och dessa producenter kommer inom kort att möta samma problem som fruktvinsproducenterna.
Systembolaget skall ha ett utbud som motsvarar ett tvärsnitt av viner från hela världen. Inget land, område eller någon producent får diskrimineras. Alla offerter skall bedömas lika, oavsett ursprung. Detta innebär att endast en bråkdel av alla världens vin- och fruktvinsproducenter ges tillträde till den svenska marknaden.
Svenska producenters möjlighet att få in sina drycker i Systembolagets sortiment är – och skall givetvis vara – lika små som utländska producenters eftersom dessa annars skulle bli diskriminerade. Systembolaget gör också allt för att undvika att anklagas för det, ty då skulle deras monopolställning äventyras.
Systembolagets storskalighet innebär också ett hinder. Monopolet skall förse hela Sverige, vilket kräver stora kvantiteter. Inhemska fruktvinsproducenter saknar ofta möjlighet att tillgodose detta, vilket i synnerhet gäller för nyetablerade företag.
Ett annat problem är Systembolagets nya sortimentssystem som innebär flera nackdelar för inhemska producenter. Dels minskas det totala sortimentet, dels minskas den andel av den enskilda butikens sortiment som butikschefen själv får bestämma över – och där det tidigare fanns ett visst utrymme för lokala producenter – till 20 procent. Framför allt innebär det nya systemet att kravet på butikerna att hålla ett brett sortiment i lager minskar. Tanken är i stället att fler produkter skall beställas. De mer ovanliga produkterna, som inhemskt fruktvin och vin, blir därmed mer svårtillgängliga för kunderna, som inte längre kan välja dem spontant, utan måste planera ett sådant inköp.
Att sälja via Systembolaget blir alltså svårt för våra inhemska producenter. Deras villkor blir helt annorlunda än deras utländska kollegors. I andra länder kan producenterna sälja direkt till sin hemmamarknad. En fri vinmarknad tenderar även att gynna det egna områdets produktion. I synnerhet gäller det den lokala närmarknaden som är helt essentiell för mindre producenter. Det är inte ovanligt att små vinproducenter i Tyskland, Italien, Spanien och Frankrike säljer mer än hälften av sin produktion – i många fall 70–80 procent – direkt till besökare. Den här gårdsförsäljningen är ett billigt och enkelt sätt att sälja dryckerna. Det behövs inga mellanled eller någon fördyrande distribution.
Svenska producenter är tyvärr förhindrade att göra samma sak p.g.a. monopolet.
Det här försätter den inhemska produktionen av vin i en omöjlig sits. Å ena sidan råder näringsfrihet och inget tillverkningsmonopol. Å andra sidan finns det bara en möjlighet att sälja vinet till kunderna och det är genom Systembolaget, som inte får särbehandla svenska viner. Därför vore det önskvärt att tillåta gårdsförsäljning i Sverige.
Finland har precis som Sverige försäljningsmonopol på alkoholhaltiga drycker. Där är det tillåtet för inhemska vinproducenter att bedriva gårdsförsäljning. På den egna gården kan man sälja fruktvin till besökare. Det har avsevärt gynnat de inhemska producenterna och dessutom inneburit en ny form av turistnäring. Intresset har varit stort att åka runt på landsbygden och besöka vingårdar.
Gårdsförsäljningen innebär ett litet undantag från finska Alkos monopol, men i själva verket har den finska lösningen stärkt monopolet. Det hindrar inte längre näringsfriheten för de inhemska producenterna, men Alko kan samtidigt tillämpa konkurrensneutrala principer vad gäller upphandlingen till sitt eget sortiment.
Även finska myndigheter är positiva till gårdsförsäljningen, vilket inte minst illustreras av att de överväger att utöka dryckeskategorier som skall få säljas. Förutom fruktvin skall det även gå att sälja inhemskt producerade likörer, med lägre alkoholhalt.
Det finns några invändningar mot att tillåta gårdsförsäljning av egenproducerat vin i Sverige som är värda att behandla.
Från Systembolagets sida framförs farhågor att även producenter av öl och sprit skulle kräva samma möjlighet. Dessa producenter missgynnas dock inte lika mycket av monopolet som vinproducenterna. Öl och sprit säljs i mycket högre utsträckning till restauranger och krogar. Dit kan producenterna sälja direkt. Produktionen av öl och sprit är mycket mer storskalig än vinproduktionen, vilket inte ger de problem med Systembolaget som tidigare anförts.
Framför allt är det möjligt för bryggerier att marknadsföra sina produkter, eftersom de kan framställa alkoholsvaga öl, som även får säljas i livsmedelshandeln. Något sådant är omöjligt för fruktvinsproducenter.
Det finns även farhågor om att en gårdsförsäljning skulle utmana Systembolagets monopol. Förvisso sker ett undantag från detaljhandelsmonopolet, men det är den enda lösning som kan förena näringsfriheten med den fria konkurrensen. Alternativet är att helt avveckla monopolet.
Vad gäller alkoholpolitiska aspekter så innebär gårdsförsäljning naturligtvis en ökad tillgänglighet. Det är förstås oerhört viktigt att poängtera att gårdsförsäljningen måste underkastas samma regler och samma tillsyn som annan alkoholförsäljning för att stävja att alkohol säljs till minderåriga. Sådant skall beivras på samma sätt som sker vad gäller restauranger eller Systembolagets butiker.
Producenterna av svenskt fruktvin (och vin) borde ha rätt att få rimliga möjligheter till avsättning av sina produkter. Det vore till gagn för Sverige, särskilt landsbygden, om fruktvinsproduktionen åter kunde etablera sig som en svensk näring, vilket den var innan monopolens införande vid början av 1900-talet. Det skulle skapa nya arbetstillfällen och ökad avsättning för svensk frukt- och bärodling, liksom för tillvaratagandet av vilda bär. Det skulle även bidra till en ökad inhemsk turism. I Finland har vi noterat alla dessa positiva konsekvenser till följd av möjligheterna till gårdsförsäljning.
|
Stockholm den 27 september 2001 |
|
|
Per Bill (m) |