Handikappolitik handlar om att skapa samma samhällsförutsättningar för människor med funktionshinder som för andra. Centerpartiet vill skapa ett samhälle som är tillgängligt för alla, där alla människor kan delta i samhällslivet på lika villkor. För att detta skall bli möjligt krävs samhällsplanering. Många funktionshinder skulle förminskas, och i bästa fall elimineras helt, om vi anpassade samhället så att det passade alla människor. Centerpartiet anser att de grundläggande fri- och rättigheterna måste kompletteras med ytterligare rätt till de sociala förmåner som krävs för att kunna delta i samhället på likvärdiga villkor. Det finns en utbredd och djupgående samsyn om att åtgärder behövs för att funktionshindrade skall uppnå ökad delaktighet och jämlikhet i samhället. Ett sätt att markera detta är att låta frågan komma till tydligare uttryck i regeringsformen. Lönebidragssystemet har stor betydelse för arbetshandikappades möjligheter att få ta del av den svenska arbetsmarknaden. Genom ett aktivt arbetsliv får arbetshandikappade ta del av en social gemenskap på arbetsplatserna. Det är angeläget att utöka samt göra lönebidragssystemet mer flexibelt och på så sätt snabbt nå målsättningen om att alla människor skall ha möjlighet till egen försörjning.
Skolförfattningen är tydlig när det gäller skolans skyldighet att stödja barn med svårigheter i skolan. Problemet är att en elev som inte får det stöd han eller hon behöver för att få en likvärdig utbildning, inte kan pröva det rättsligt. Detta kan Centerpartiet inte acceptera. Alla människor skall ha rätt till rehabilitering. Det är viktigt att rehabiliteringsresurserna ges hög prioritet och att de kommer igång i ett så tidigt skede som möjligt. Genom en hjälpmedelsgaranti kan hjälpmedel för rehabilitering och trygghet säkras.
Centerpartiet vill inleda en bred och grundlig diskussion om den svenska psykiatrin. Rätten till personlig assistans bör utvidgas till att gälla personer med psykiska funktionshinder. Daglig verksamhet är en viktig del i rehabiliteringen men också för känslan av social gemenskap. Centerpartiet anser att även psykiskt funktionshindrade skall ha rätt till daglig verksamhet. Problemen inom färdtjänst måste åtgärdas, och vi måste öka antalet samlingslokaler för funktionshindrade. För många funktionshindrade är en personlig assistent en viktig bit i vardagen. Centerpartiet vill säkra framtidens ökade behov av personliga assistenter. Även personkretsen som kan erhålla bilstöd måste ses över. Centerpartiet vill också öka rättsäkerheten för demenssjuka.
1 Sammanfattning 21
2 Innehållsförteckning 23
3 Förslag till riksdagsbeslut 24
4 Inledning 26
5 Samhällsplanering 26
6 Individuellt utkrävbara sociala förmåner 27
7 Diskriminering 27
8 Bemötande 28
9 Arbete 28
10 Skola 29
11 Kultur, medier och IT-stöd 29
12 Rehabilitering 30
13 Hjälpmedelsfrågor 31
14 Psykiska och dolda funktionshinder 31
15 Assistansreformen 31
15.1 Personliga assistenter 32
15.2 Daglig verksamhet 32
16 Bilstöd 33
17 Aktivitetsersättning 33
18 Handikapporganisationer 33
19 Tilläggsdirektiv till utredningen ”Nationell utjämning av verksamhetskostnader enligt lagen om stöd och service” 34
20 Avlösarservice 34
21 Färdtjänst 35
22 Samlingslokaler 35
23 Demenssjuka 35
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett ytterligare mål för handikappolitiken som innebär att arbetet särskilt inriktas på att ge alla människor, oberoende av förutsättningar, makt över sitt eget liv.
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om en utredning av individuellt utkrävbara rättigheter för funktionshindrade.
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring i förvaltningslagen kring bemötandefrågor.1
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om ett mer flexibelt lönebidragssystem.2
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av skollagen, syftande till en tydligare reglering av den enskildes rätt till utbildning.3
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till särskilt stöd till IT-produkter för funktionshindrade.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om alla människors rätt till rehabilitering.4
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om hjälpmedelsgaranti.
Riksdagen begär att regeringen återkommer med en sammanhållen politik för människor med psykiska och dolda funktionshinder.
Riksdagen begär hos regeringen en utredning om psykiskt funktionshindrades rätt till personlig assistans.
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag på åtgärder för att säkra framtida personalförsörjning vad gäller personliga assistenter.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om barns rätt till personlig assistans i daglig verksamhet.
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade enligt vad som anförs i motionen.
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om bilstöd i enlighet med vad som anförs i motionen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av det statliga stödets fördelning till handikapporganisationerna.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett tilläggsdirektiv till regeringens utredning ”Nationell utjämning av verksamhetskostnader enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade” med förslag om att staten tar över verksamheten.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en utvärdering av avlösarservice.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av stödet till samlingslokaler från handikappsynpunkt.5
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ökad rättssäkerhet för demenssjuka.
1 Yrkande 3 hänvisat till KU.
2 Yrkande 4 hänvisat till AU.
3 Yrkande 5 hänvisat till UbU.
4 Yrkande 7 hänvisat till SfU.
5 Yrkande 18 hänvisat till KrU.
Handikappolitik handlar om att skapa samma samhällsförutsättningar för människor med funktionshinder som för andra. Centerpartiet vill skapa ett samhälle som är tillgängligt för alla, där alla människor kan delta i samhällslivet på lika villkor. Detta innebär att de skall ha möjligheter till arbete, utbildning, rik, varierande fritid och kunna delta i samhällsdebatten på lika villkor. Genom att förändra samhället kan många funktionshinder elimineras. Ett funktionshinder påverkas av den enskildes livsvillkor och av hur vårt samhälle är utformat. Handikappolitiken har länge utgått från synsättet att funktionshindrade är människor med ett vårdbehov. Detta leder till små möjligheter för människor med funktionshinder att själva vara med och påverka och utforma de insatser de är i behov av för att klara sin vardag. Även människor med funktionshinder skall ha rätt till självbestämmande och ges verkliga möjligheter att aktivt kunna delta i utformningen av sin egen vardag. Det är inte rimligt att människor med funktionshinder skall fråntas sin vuxenidentitet och genom läkarintyg framställa sig själv som sämre än var han eller hon egentligen är för att få ta del av social gemenskap. Centerpartiet anser att delaktighet och jämlikhet skall vara utgångspunkten för allt stöd och all service som samhället kan erbjuda människor med funktionshinder.
Centerpartiet kritiserade den handlingsplan för handikappolitiken som regeringen tog fram våren 2000. Centerpartiet anser att handlingsplanen är för allmänt hållen och i vissa delar begränsande, även om det var ett steg i rätt riktning. Centerpartiet vill vidga samhällsperspektivet och lyfta fram den enskildes förutsättningar. Ett mål för handikappolitiken skall vara ett samhälle där alla människor har makt över sitt eget liv och där var och en har möjlighet att verka utefter sina egna förutsättningar. Handikappolitiken skall inriktas på att ge alla människor, oberoende av förutsättningar, makt över sitt eget liv. Detta bör ges regeringen till känna.
I Sverige har många arenor sedan länge varit stängda för funktionshindrade. Utanförskapet har blivit så normaliserat att vi inte ens reflekterar över det. Många funktionshinder skulle förminskas, och i bästa fall elimineras helt, om vi anpassade samhället så att det passade alla människor. Det kan till exempel handla om en rullstolsbunden person som måste få hjälp att ta sig in i vallokalen eller en synskadad som måste ha hjälpmedel för att kunna hålla sitt val hemligt. För att alla skall kunna röra sig fritt krävs anpassad kollektivtrafik med bland annat utökad personlig service och lättillgänglighet. Livskvalitet är att kunna röra sig fritt i samhället, ta sig till sitt arbete, skolan och fritidsaktiviteterna. Även bostadsmarknaden behöver anpassas för funktionshindrade. Idag är det svårt för funktionshindrade som bor på mindre orter runt om i vårt land att erhålla en anpassad bostad. Det är inte rimligt att funktionshindrade inte skall ha samma möjlighet som andra att själva välja var de skall bo.
I snart 30 år har det i USA funnits lagstiftning som förbjuder diskriminering bland annat på grund av bristande tillgänglighet. En person som inte kan delta i samhället på grund av bristande tillgänglighet, kan därmed få detta prövat av en oberoende instans. Centerpartiet anser att de grundläggande fri- och rättigheterna måste kompletteras med ytterligare rätt till de sociala förmåner som krävs för att kunna delta i samhället på likvärdiga villkor. Ett antal av dessa är generella förmåner, som måste tillkomma alla, medan andra förmåner är för att utsatta individer och grupper skall tillförsäkras likvärdiga möjligheter. Staten har tagit sitt ansvar gentemot dessa grupper genom skyldighetslagstiftning gentemot kommunerna, men det saknas motsvarande individuella rättigheter för enskilda. Det har därmed varit svårt eller omöjligt för enskilda individer att hävda sin rätt mot kommuner, regioner och riksdag i domstol. Genom att tydligare formulera vad rättigheterna består i (t.ex. funktionellt boende för funktionshindrade) ökar utrymmet att lokalt bestämma hur dessa skall tillgodoses. Därmed stärker man det lokala självstyret samt individens rättigheter.
Centerpartiet anser att regeringen bör låta utreda möjligheten att ersätta regleringar av den offentliga verksamheten med individuellt utkrävbara rättigheter i enlighet med ovanstående.
Riksdagen bör hos regeringen begära förslag om en utredning av individuellt utkrävbara rättigheter för funktionshindrade.
Det finns en utbredd och djupgående samsyn om att åtgärder behövs för att funktionshindrade skall uppnå ökad delaktighet och jämlikhet i samhället. Ett sätt att markera detta är att låta frågan komma till tydligare uttryck i regeringsformen. Centerpartiet välkomnar därför förslaget i SOU 2001:19 att i program och målsättningsstadgandet 1 kap. 2 § RF arbeta in en förstärkning av skyddet för funktionshindrade.
Regeringen tänker ge utredningen som har till uppgift att utreda ett utvidgat skydd mot diskriminering (N 2000:01) i uppdrag att utreda möjligheterna till en generell lagstiftning mot diskriminering som omfattar alla eller flertalet diskrimineringsgrunder och samhällsområden. Centerpartiet välkomnar att regeringen kommit till insikt om detta. Centerpartiet har sedan länge ansett att det behövs en samlad diskrimineringslagstiftning för att ge diskrimineringsombudsmannen (DO) ett kraftfullt verktyg. Med en sammanhållen lagstiftning kan även de fem ombudsmannafunktionerna (DO, JämO, HomO, HO, BO) samordnas. Regeringen har nu lyssnat på Centerpartiets krav och avser att uppdra åt utredningen ( N 2000:01) att överväga frågan om en sammanslagning av några eller samtliga ombudsmän. Vidare borde möjligheten att ändra så att ombudsmännen blir underställda riksdagen istället för som idag underställda regeringen ses över. Ombudsmännen borde då verka inom en institution på samma sätt som Justitieombudsmannen verkar idag. På detta sätt blir ombudsmännen ett kraftfullare redskap. Till sitt stöd bör ombudsmännen ha en samlad diskrimineringslagstiftning som omfattar hela livet och inte enbart arbetslivet.
Många medborgare uppger att de i kontakten med myndigheter och förvaltningar känt sig kränkta då det inte har bemötts med respekt och förståelse. Människor måste kunna känna sig trygga i kontakten med myndigheter. I förvaltningslagen finns angivet vilka rättigheter medborgare har i fråga om att ta del av handlingar, information m.m. Det vi i detta sammanhang saknar är riktlinjer för bemötandet av medborgare. I förvaltningslagen bör införas ett tillägg angående bemötandefrågor.
Riksdagen bör begära förslag om ändring i förvaltningslagen i enlighet med vad som föreslagits ovan.
Lönebidragssystemet har stor betydelse för arbetshandikappades möjligheter att få ta del av den svenska arbetsmarknaden. Genom ett aktivt arbetsliv får arbetshandikappade ta del av en social gemenskap på arbetsplatserna. Vidare har lönebidraget bidragit till att stärka de arbetshandikappades ekonomiska situation, och framför allt har ideella organisationer fått tillgång till värdefull hjälp i form av arbetskraft.
De ersättningar som utbetalas till arbetsgivare för personer med arbetshandikapp, och som därigenom utgör ett stöd till arbetsgivarens lönekostnad för den anställde, har under lång tid legat på en låg nivå vilket har lett till att många arbetsgivare har haft problem med att behålla eller nyanställa personer med arbetshandikapp. Nivån uppgår i dag till 80 % av maximalt 13 700 kr, i vissa fall kan bidraget uppgå till 90 % av maximalt 13 700 kr, och motsvarar på inget sätt den löneutveckling som skett i samhället i övrigt. Det är angeläget att höja det s k taket samt göra lönebidragssystemet mer flexibelt. Lönebidragssystemet är en del i arbetsmarknadspolitiken och bör utökas, så att vi snabbt kan nå målsättningen att alla människor skall ha möjlighet till egen försörjning.
Riksdagen bör hos regeringen begära förslag om ett mer flexibelt lönebidragssystem.
Barn med funktionshinder har ett större behov av stöd och individuell anpassning i skolan än andra barn. Stödet är avgörande för barnets rätt till likvärdig utbildning, men det är även betydelsefullt för de attityder till människor med funktionshinder som alla elever grundlägger i skolan. Skolan ska vara bärare av värden som tolerans, respekt för andra, demokrati och insikten om vars och ens personliga ansvar. Detta är något som eleverna i första hand lär sig genom samspel, genom att se vuxna respektera andra och genom att de behandlar barn och ungdomar lika. De problem som elever med funktionshinder möter i den svenska skolan kan inte endast relateras till den pedagogiska undervisningssituationen. Problemen består även i att skolan inte alltid förmår skapa förutsättningar för alla elevers deltagande. Följden av detta blir utestängning och ibland diskriminering. Idag har funktionshindrade svårigheter att komma in på högre utbildning. Detta kan Centerpartiet inte acceptera. Alla människor, även de som drabbats av funktionshinder, skall ha rätt till högre utbildning. Den svenska skollagstiftningen fokuserar på att fastställa skolans skyldigheter. Skolförfattningen är tydlig när det gäller skolans skyldighet att stödja barn med svårigheter i skolan. Problemet är att en elev som inte får det stöd han eller hon behöver för att få en likvärdig utbildning, inte kan pröva det rättsligt. Bestämmelserna ger ett bra skydd i teorin, men i praktiken finns det inga tydliga kriterier på vad som ingår i rätten till stöd och ingen faktisk möjlighet att utkräva denna rätt. Centerpartiet anser att de svenska bestämmelserna tydligare borde utgå från den enskilde elevens rätt till utbildning. Den enskilde eleven skall ha en laglig rätt att få sina behov utredda och tillgodosedda. Centerpartiet vill ha en översyn av skollagen syftande till en tydligare reglering av den enskilde elevens rätt till utbildning. Detta bör kompletteras med en förenkling av bestämmelserna vad avser kommunernas möjlighet att lokalt bestämma hur man skall uppnå dessa mål.
Vad som ovan anförts om en översyn av skollagen, syftande till en tydligare reglering av den enskildes rätt till utbildning bör ges regeringen till känna.
I den politiska debatten talas det ofta om jämlikhet. En viktig fråga som alltför ofta glöms bort är den om funktionshindrades lika rätt att ta del av medial information och kulturliv. Idag kan den som är synskadad ha stora svårigheter att ta del av de nyhetsinslag som sänds på ett annat språk, med översättning endast via textremsa. Vidare ges hörselskadade ingen möjlighet att gå på teaterföreställningar med tal, då textning saknas. För att människor skall känna självbestämmande, delaktighet och egenvärde måste samhället utformas så att individen ges möjlighet att ta del av till exempel nyhetssändningar och kulturliv. Valmöjligheterna för den enskilde bör inte begränsas på grund av ett visst funktionshinder. Centerpartiet bejakar teknikutvecklingen och understryker att IT-samhället måste vara tillgängligt även för funktionshindrade. Teknikutnyttjandet kan i vissa sammanhang vara ett hinder för funktionshindrade att få likvärdig service som alla andra. Ett exempel på detta är det utökade antalet Internetbanker. Det är angeläget att utreda behovet av en lagreglering om likvärdig tillgänglighet till service för alla.
Riksdagen bör hos regeringen begära förslag om särskilt stöd till IT-produkter för funktionshindrade.
Rehabiliteringsresurserna måste ges högre prioritet i vården och komma igång i ett så tidigt skede som möjligt. Vårdpersonalen måste ha både medicinsk kunskap och förmåga till personligt engagemang i en patients rehabilitering. Anhöriga gör ofta mycket stora insatser som på ett bättre sätt än idag måste uppmuntras. Försäkringskassorna bör få tydliga direktiv att arbeta med rehabilitering. Det tar lång tid innan den enskilde får sina behov bedömda. Regeringen måste via sina myndigheter ge försäkringskassorna tydliga direktiv att ändra förhållandena och att jobba med rehabiliteringsinsatser. Den enskilde skall ha inflytande över rehabiliteringsprocessen och känna delaktighet i samtliga beslut. Centerpartiet vill ge människan möjlighet att ta makten över sitt liv och aktivt delta i rehabiliteringsprocessen. Det är av yttersta vikt att en individuell plan utarbetas och att den enskilde ges stor delaktighet vid upprättandet av denna. Ohälsan i arbetslivet visar på bestående ojämlikhet. Då kvinnor i högre utsträckning dubbelarbetar, är det också de som drabbas hårdast. Centerpartiet kan inte acceptera att människor slås ut och att de hindras att delta i arbetslivet.
Det är dags att öppna upp för nytänkande kring rehabilitering. Det är angeläget med samarbete och samordning mellan de sektorer som har möjlighet att erbjuda hjälp. Hög kvalitet nås genom en samlad kompetensbedömning där individen själv står i centrum. Vi måste öppna upp mellan olika myndigheter, där det idag råder vattentäta skott. Finansiell samordning av hälso- och sjukvården, socialtjänsten och socialförsäkringen underlättar samarbetet så att vi kan åstadkomma ökad hälsa och minskade sjukskrivningar. Samordningen skall ske med utgångspunkt i de lokala förutsättningarna så att de olika organisationernas specifika erfarenheter tas till vara. Detta har Centerpartiet drivit under en längre period. Det är därför glädjande att en riksdagsmajoritet ställt sig bakom våra förslag.
Rehabiliteringsansvaret har blivit otydligt och sektoriserat, och de gemensamma målen har blivit oklara. Den enskilde individen har klämts mellan olika regler och finansieringskällor. Individens inflytande över rehabiliteringsprocessen är litet. Rehabiliteringsinsatserna skall inte vara beroende av ålder, kön, funktionshinder eller var personen bor. Centerpartiets uppfattning är att alla människor skall ha rätt till rehabilitering, även de sjukdomsgrupper som har liten möjlighet att återgå till arbete.
Vad som ovan anförts om rehabilitering för alla sjukdomsgrupper, även de som har liten möjlighet att återgå till arbete, bör ges regeringen till känna.
God livskvalitet innebär att den enskilde får hjälp att vidmakthålla sin funktionsförmåga. Idag köar många för att få sina funktionshinder bedömda och åtgärdade. Långa väntetider för att erhålla hjälpmedel eller att få dem reparerade innebär att man under väntetiden inte kan delta i samhällslivet på lika villkor som alla andra. Hjälpmedel för rehabilitering och trygghet måste säkras. En helhetssyn och en samlad bedömning måste göras i ansvarsfördelningen mellan kommun och landsting. För att avhjälpa detta föreslår Centerpartiet en hjälpmedelsgaranti, med normer för väntetider och utprovning, samt reparationstider inom rimliga tidsgränser.
Vad som ovan anförts om en hjälpmedelsgaranti bör ges regeringen till känna.
Personer med psykiska och dolda funktionshinder möter andra typer av svårigheter än de som har fysiska funktionshinder. Psykiska och dolda funktionshinder tenderar att försvinna i debatten. Det är dags att kasta nytt ljus över dessa funktionshinder. Människor med psykiskt eller dolt funktionshinder möts ofta av fördomar och har andra svårigheter som inte syns, men barriärerna kan vara lika stora som vid ett fysiskt funktionshinder. Regeringen bör återkomma med en sammanhållen politik för människor med psykiska och dolda funktionshinder.
Riksdagen bör hos regeringen begära förslag om en sammanhållen politik för människor med psykiska och dolda funktionshinder.
Den psykiatriska vården skall utvecklas och förbättras. Landstingen och kommunerna skall i samverkan utveckla stödet till barn och ungdomar samt vuxna med psykiska problem. Landstingens omhändertagande av personer med neuropsykiska tillstånd skall förbättras. Tillgången till läkarmedverkan för psykiskt funktionshindrade i kommunal verksamhet skall säkras. Efter psykiatrireformen i mitten av nittiotalet har antalet utslagna i Sverige ökat. Tankar om integration blev i stället en verklighet av ohälsa, självmord och utanförskap. Centerpartiet kan inte se denna utveckling fortsätta och vill därför inleda en bred och grundlig diskussion om den svenska psykiatrin. Individen måste sättas i centrum för vården; ansvar, lagstiftning och ekonomin för psykiatrin måste ses över. Rätten till personlig assistans bör utvidgas till att gälla personer med psykiska funktionshinder. Centerpartiet anser att förutsättningarna för att utvidga assistansreformen till att gälla personer med psykiska funktionshinder bör utredas.
Riksdagen bör hos regeringen begära förslag om utredning om psykiskt funktionshindrades rätt till personlig assistans.
För att vi skall klara de kommande årens personalförsörjning inom vård och omsorg, samt bibehålla hög kvalitet, krävs att stat och landsting samt kommuner utformar en strategi. Vi måste locka ungdomar att söka till denna typ av utbildningar. Detta kan ske genom att till exempel uppvärdera vård- och omsorgsyrken. En mångfald av vårdgivare är också en del av detta. Genom mångfald av vårdgivare får personalen fler arbetsgivare att välja mellan. Regeringen bör tillsammans med andra berörda och kommunförbund ta fram förslag på åtgärder som behövs för att klara den framtida personalförsörjningen avseende personliga assistenter.
Detta bör ges regeringen till känna.
Reformen om personlig assistans infördes när Centerpartiet var i regeringsställning. Den har inneburit ökat självbestämmande och verklig livskvalitet för människor med funktionshinder. Assistansreformen har även inneburit en större trygghet och framför allt avlastning för anhöriga. Centerpartiet anser att barn och ungdomar som är i behov av en personlig ledsagare skall kunna erhålla ersättning för assistans för de timmar som barnet är i barnomsorg eller skola. Riksdagen bör därför hos regeringen begära förslag om förändring i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade så att barns rätt till personlig assistans i daglig verksamhet garanteras.
Detta bör ges regeringen till känna.
Psykiatrireformen var till för att förbättra livsvillkoren för de psykiskt funktionshindrade genom utvecklad daglig verksamhet och tillgång till eget boende. De krav som ställdes på samverkan mellan socialtjänsten och psykiatrin har inte fullföljts. Många psykiskt funktionshindrade bor idag i eget boende där de har service och hjälp med de normalt förekommande sysslorna i hemmet. Då många psykiskt funktionshindrade har svårt att få tillgång till den reguljära arbetsmarknaden och utöver det är undantagna daglig verksamhet enligt LSS, blir de ofta isolerade. Den dagliga verksamheten är ett viktigt steg i rehabiliteringen som skapar känslan av tillhörighet och egenvärde. Det är också viktigt för känslan av social gemenskap. Centerpartiet anser att undantaget i 7 § bör tas bort och att personkrets 3 även har rätt till daglig verksamhet enligt 9 § första stycket 10. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till förändring av LSS enligt ovan.
Detta bör ges regeringen tillkänna.
För många funktionshindrade kan tillgång till bil ge möjligheter till ett fritt och oberoende liv samt vara en förutsättning för att kunna delta i arbetslivet. Det finns en hel del åtgärder som behöver vidtas för att bilstödet skall verka på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Det finns även enskilda regler som behöver belysas – till exempel åldersgränserna vid 50 respektive 65 år. Regeringen bör även se över personkretsen som kan erhålla bilstöd. Centerpartiet vill att regeringen snarast återkommer med förslag på förändringar som inte sätter gränser vid ålder, utan istället fokuserar på den enskildes behov av bil. Riksdagen bör hos regeringen begära förslag om bilstöd i enlighet med motionen.
Centerpartiet välkomnar att regeringen äntligen lagt förslaget om att ingen under 30 år skall förtidspensioneras. Vi ser med tillfredsställelse på förslaget om aktivitetsersättning. Det är viktigt att vi inte låser in människor i socialförsäkringssystemen, utan tar till vara de resurser som varje människa har. Ett hållbart samhälle bygger på den enskilda människans ansvarstagande och kraft. Alla människor måste känna trygghet och tillit till sin förmåga att utveckla sitt eget liv.
Vi förutsätter att den enskilde vid omprövning av aktivitetsersättning får ett värdigt bemötande och känner delaktighet i processen.
Handikapporganisationerna har en viktig roll vad gäller information och utbildning samt att mobilisera människor med funktionshinder och deras anhöriga. Handikapporganisationerna besitter en ovärderlig kunskap, de förstärker den enskildes kraft och den enskildes självkännedom om vilka resurser han eller hon besitter. Vidare är handikapporganisationerna en viktig samarbetspartner för myndigheter, kommuner och landsting. Från olika handikapporganisationer har framförts synpunkter om det statliga stödets fördelning. Det är av yttersta vikt att anslagens storlek täcker stora delar av organisationernas kostnader och att det är rättvist fördelat. Centerpartiet anser därför att en översyn av det statliga stödets fördelningsprinciper skall göras.
Vad som ovan anförts om en översyn av det statliga stödets fördelning till handikapporganisationerna bör ges regeringen till känna.
Regeringen har tillsatt en parlamentarisk utredning, Nationell utjämning av verksamhetskostnader enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.
Man utreder enligt direktiven därmed hur utjämningen skall ske mellan kommunerna avseende verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Utredningen skall, enligt direktiven, analysera kostnadsskillnader mellan kommunerna i verksamheten, analysera det tillfälliga bidraget, utreda kommunernas möjlighet att lämna ut sådan information som krävs med beaktande av personuppgiftslagen, utreda hur man får bättre kvalitet i statistikunderlaget samt analysera hur köp av boendeplatser fungerar.
Centerpartiet anser att utredningen också i sina direktiv borde utreda om ett annat huvudmannaskap vore lämpligt. Det kan därför finnas anledning att också utreda om det kommunala huvudmannaskapet på just detta område är klokt inför framtiden.
Därför borde utredningen ges tilläggsdirektiv att också studera om staten bör överta kostnadsansvaret och beslutsrätten för verksamhet som regleras i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). I gengäld kan statsbidragen till kommunerna sänkas. Vi menar att verksamheter som är så reglerade som LSS inte bör finansieras med kommunala skattepengar och sådana generella statsbidrag eftersom det i praktiken inte finns någon möjlighet att pröva dessa utgifter mot andra kommunala utgifter i den årliga budgetprocessen. Man bör överväga om en sådan ordning skulle öka tryggheten för de funktionshindrade som omfattas, eftersom finansieringen av verksamheten blir mer stabil när det inte längre behövs något särskilt utjämningssystem för att flytta pengar till de kommuner som har störst kostnader för LSS-insatser.
Centerpartiet anser att utredningen bör ges ett tilläggsdirektiv, gällande ett statligt ansvar för beslutanderätt och kostnadsansvar för verksamhet som regleras i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Detta bör ges regeringen till känna.
För den enskilda individen har avlösarservice stor betydelse. Frågan om kommunerna enligt socialtjänstlagen 5 § skall åläggas en skyldighet att genom stöd och avlösning underlätta för dem som vårdar närstående har nyligen prövats av riksdagen. Centerpartiet anser att det nu är hög tid att hos regeringen begära en utvärdering av avlösarservice. I utredningen bör ingå att redovisa konsekvenserna av att dagens bör ersättas med ett skall i 5 § SoL.
Vad som ovan anförts om utredning av avlösarservice bör ges regeringen tillkänna.
För många funktionshindrade är färdtjänst en viktig del av det vardagliga livet. En fungerande och väl utvecklad färdtjänst är en förutsättning för ett aktivt deltagande i samhällslivet. På många håll har färdtjänsten stora problem. Väntetiderna är långa, och det är svårt för brukarna att veta var de skall vända sig med klagomål. Problemen inom färdtjänsten måste åtgärdas.
För att funktionshindrade skall ha möjlighet att delta i möten och sammankomster krävs att de allmänna samlingslokalerna görs tillgängliga. Staten bör aktivt stödja upprustning som gör dessa samlingslokaler tillgängliga för alla. Centerpartiet anser att en översyn av stödet till samlingslokaler ur handikappsynpunkt bör göras. Detta bör ges regeringen till känna.
Rapporterna om vanvård av demenssjuka ökar. Tillsynsmyndigheternas uppföljning är helt enkelt otillräcklig. 20 % av befolkningen är dement vid 85 års ålder, och det är av yttersta vikt att kommunerna kan ge dessa människor kvalitetssäker vård. Det behövs tid och kunskap för att skapa lugn och trygghet samt fasta rutiner inom demensvården. Dementa är inte en homogen grupp. Det behövs nya vårdformer med mer av individuella vårdinsatser. Den framtida personalförsörjningen inom vård och omsorg är ett stort problem. Fler sjuksköterskor och psyksjuksköterskor måste rekryteras till demensvården.
Socialtjänstlagen och lagen om stöd och service är så kallade rättighetslagstiftningar. Men för att den enskilde skall få tillgång till föreskrivna rättigheter förutsätts att personen har förutsättningar och förmågan att ta sin rätt till vara. Hos demenssjuka kan denna förmåga helt eller delvis saknas. Enligt regelverket för hälso- och sjukvårdens verksamhet fodras den enskildes samtycke till vård och behandlingsåtgärder. En förutsättning härför är att vårdtagaren har förmågan att uttrycka sin egen vilja. Huvudmän och yrkesutövare samt legala ställföreträdare, gode män och förvaltare har här ett oerhört stort ansvar, med respekt för individens självbestämmande. Centerpartiet anser att gällande lagstiftning behöver förbättras och förtydligas för att öka rättssäkerheten för demenssjuka, då lagstiftningen och verkligheten inte går i takt.
Vad som ovan anförts om ökad rättssäkerhet för demenssjuka bör ges regeringen till känna.
|
Stockholm den 24 september 2001 |
|
|
Kenneth Johansson (c) |
|
|
Birgitta Carlsson (c) |
Agne Hansson (c) |
|
Rolf Kenneryd (c) |
Gunnel Wallin (c) |