Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om legitimering av dietister.
Vid fysisk sjukdom är näringsproblem mycket vanliga. Bland de äldre lider en av tre av undernäring. Hälften i åldersgruppen ligger i riskzonen för undernäring. Samtidigt ökar andelen överviktiga i befolkningen som helhet, och i spåren följer diabetes, högt blodtryck, ledproblem och andra så kallade välfärdssjukdomar. Allergier, övervikt, bulimi och anorexi är exempel på näringsrelaterade problem bland barn och ungdomar. Vart fjärde barn beräknas ha reagerat mot något födoämne, och cirka fem procent av alla barn utvecklar allergi mot mat. Forskning visar att effektiv näringsterapi är en viktig del av den totala medicinska behandlingen.
Även Socialstyrelsen har uppmärksammat att det finns problem. I SoS 2000:11, Näringsproblem i vård och omsorg, prevention och behandling, framhålls att det brister i ansvarsfördelningen när det gäller näringsbehandling inom vården. Detta är djupt olyckligt och leder lätt till allvarliga konsekvenser då näringsproblem tenderar att falla mellan stolarna. Patientens medicinska säkerhet äventyras därmed och risken ökar för försämrat tillstånd, i värsta fall med dödlig utgång.
Den medicintekniska utvecklingen går snabbt framåt och behandling förfinas ständigt. Inom näringsområdet sker också en snabb utveckling med nya terapimöjligheter som i sin tur kräver en specialistbedömning för ordination av rätt näringspreparat. Dietisten har den kompetens som krävs för att inte riskera felordination och för att insatt behandling följs upp och utvärderas på rätt sätt. Det finns i dag cirka 1000 dietister i Sverige. Yrkesexamen erhålls efter 120 poäng, men grundutbildningen kommer inom kort att erbjuda ytterligare 40 poäng och därmed leda till magisterexamen och ge forskarbehörighet. 1999-01-01 erhölls i kraft av yrkesexamen rätt till skyddad yrkestitel, vilket innebär en kvalitetssäkring för patienten i samband med kost- och näringsbehandling. Vi anser att rätt till skyddad yrkstitel för dietister bör utökas med legitimering för denna yrkeskår. Därmed skulle denna yrkeskategori ställas under Socialstyrelsens tillsyn.
Dietistens viktiga arbete innefattar såväl utredning, bestämning av nutritionsdiagnos, behandling, utvärdering och uppföljning som förskrivning av olika näringspreparat och intygsrätt till olika myndigheter. En korrekt näringsbehandling resulterar i att den totala medicinska behandlingen förbättras och vårdtiden kan minska. Snabbare tillfrisknande och förbättrad livskvalitet är bra för patienten. Dessutom minskar arbetsbelastningen på läkare, sjuksköterskor och övriga i vårdteamet.
Det finns alltså många områden där dietistens speciella kompetens är avgörande för patientens hälsa och säkerhet. Att legitimera dietistyrket leder till ökad patientsäkerhet och ökad kvalitet i den medicinska vården.
|
Stockholm den 24 september 2001 |
|
|
Cecilia Magnusson (m) |
Anita Sidén (m) |