Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett register över vaccinationer.
Alla svenska barn erbjuds vid 3, 5 och 12 månaders ålder vaccination mot polio, stelkramp, difteri, kikhosta, och allvarliga infektioner (hjärnhinneinflammation, sepsis) orsakade av Haemophilus influenzae typ B. Vid 18 månaders ålder erbjuds vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund. Påfyllnadsdoser mot polio erbjuds vid 5½-6 års ålder och mot stelkramp och difteri vid 10 års ålder. Vid 12 års ålder erbjuds en ny vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund.
Anslutningen till det allmänna vaccinationsprogrammet har generellt varit god i Sverige; över 98 % av svenska barn har erhållit stelkramps-, difteri- och kikhostevaccinationerna, och mer än 95 % mässlings-, röda hund- och påssjukevaccinerna. Det senaste året har dock täckningsgraden sjunkit, och det finns enstaka barnavårdscentraler där bara ca 50 % av barnen erhållit mässlings- , påssjuke- och röda hunds-vaccin.
När det allmänna vaccinationsprogrammet startade i Sverige användes vaccin från samma tillverkare i hela landet. Idag används vacciner från en rad tillverkare, vilket försvårar bevakning av biverkningar och uppföljning av skyddseffekt.
Vaccinationsregister är personregister som innehåller uppgifter om givna vaccinationer, dvs information om vaccintyp, tillverkare, satsnummer och tidpunkt för vaccination. Vaccinationsregister finns bl.a. i Australien, England, USA, Norge, Holland och den flamländska delen av Belgien och är under utveckling i bl.a. Kanada, Spanien och Island. Sverige deltar i två EU-projekt som syftar till att underlätta utveckling av vaccinationsregister.
Ett svenskt personregister med uppgifter om tid för alla vaccinationer och givna vacciner i barnvaccinationsprogrammet skulle ge följande vinster för folkhälsan.
För den personal som ger vaccinationer underlättas dokumentationen av vilka vacciner varje barn har fått.
Sammanställningen av vaccinationsstatistik skulle underlättas och förbättas. För närvarande räknar barnhälsovård och skola andelen vaccinerade barn vid en manuell genomgång av journaler en gång årligen. Resultaten sammanställs nationellt av SMI. Ett vaccinationsregister kommer fortlöpande att kunna ta fram uppgifter på hur stor andel av barnen som nåtts av programmet. Ansvariga inom barn- och skolhälsovård, liksom berörda myndigheter, kan genast aktualisera åtgärder vid tecken på försämrad anslutning i hela eller delar av landet.
Under de senaste åren har vaccinernas säkerhet på lång sikt ifrågasatts efter rapporter om påstådda samband mellan vaccinationer och allvarliga sjukdomar som diagnostiseras lång tid efter vaccination, t.ex. diabetes, allergi och autism. För att kunna bekräfta eller vederlägga påståenden om sena biverkningar behövs en långtidsuppföljning med möjlighet att samköra ett vaccinationsregister och andra hälsodataregister. Dessutom utgör ett vaccinationsregister som kan skilja ut enskilda vaccin en utmärkt bas för att snabbt utvärdera biverkningar som rapporteras till Läkemedelsverket.
Genom koppling av vaccinationsregistret till Smittskyddsinstitutets (SMI:s) register över sjukdomar som anmälts enligt smittskyddslagen (vilken omfattar alla sjukdomar i vaccinationsprogrammet) kan man få ett mycket bra beslutsunderlag för hur många doser av varje vaccin som bör ges och tidpunkterna för dessa.
Som påpekats ovan används idag flera olika vacciner mot samma smittämne. Vaccinerna skiljer sig åt vad gäller sammansättning och produktionssätt, men i regel utförs inte jämförande studier som underlag för registrering av vacciner. Ett vaccinationsregister och en koppling till SMI:s register av inträffade sjukdomsfall möjliggör en snabb upptäckt av brister i skyddseffekt och andra problem med ett enskilt vaccin.
Uppgifterna i ett vaccinationsregister möjliggör för enskilda individer att få exakta uppgifter om vilka vacciner man fått och när dessa givits. I en framtid kan en utökning av registret till att även omfatta s.k. turistvaccinationer ytterligare förbättra denna service. Det kan särskilt nämnas att många tror att denna möjlighet redan existerar.
Ett vaccinationsregister bör inrättas enligt lagen om hälsodataregister 1998:543. Enligt lagen skall integritetsfrågorna särskilt beaktas i regeringens föreskrifter för varje register.
Detta innebär att uppgifterna i registret kommer att vara sekretessbelagda, att uppgifter om enskilda individer inte kommer att vara identifierbara vid rapportering av resultat, att det finns tydliga regler för behörighet att arbeta med register av data m.m.
Registrets kan förläggas till SMI alternativt .till Epidemiologiskt centrum (EpC) på SoS. Erfarenheter från andra länder med vaccinationsregister talar för att ansvaret för registret läggs där det finns sakkunskap inom vaccinologi och en nära koppling till vaccinationsprogrammet.
Skäl för en lokalisering till EpC är enhetens långa erfarenhet av registerhantering.
SMI har ansvar för registret över anmälningar enligt smittskyddslagen, inklusive anmälningar av de sjukdomar som vaccinationsprogrammet riktas emot.
SMI har ett ansvar att svara för uppföljningen av vaccinationsprogrammet.
SMI har tillgång till kompetens inom vaccinologi och barn- och skolhälsovård som kommer att krävas för att ge utbildning och stöd till den personal som utför och registrerar vaccinationer. För att underlätta för SMI att optimalt hantera ett vaccinationsregister bör den epidemiologiska enheten vid SMI rekrytera 2–3 biostatistiker av vilka en skall ha registererfarenhet.
|
Stockholm den 19 september 2001 |
|
|
Sinikka Bohlin (s) |