Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en uppföljning av akutpsykiatrins villkor.
I rapporten Akut omhändertagande – en konsekvensanalys (MARS Rapport nr 3/95), gör Socialstyrelsen en bedömning av de resurser och den kompetens som bör finnas på ett akutsjukhus. Syftet har varit att utarbeta ett nationellt underlag för omhändertagande av akut sjuka och skadade. Socialstyrelsen har utgått från en analys av en expertgrupp om akut omhändertagande (SoS Medicinsk faktadatabas, MARS nr 6, 1994). Styrelsen har gjort bedömningen att akutsjukhus med områdesansvar är basen för akut omhändertagande av skadade och akut sjuka patienter. I rapporten omnämns kirurgi, ortopedi, internmedicin, gynekologi, röntgen, anestesi samt i vissa fall pediatrik, ögon- och öronsjukvård. Beredskapsresurser (bakjourslinjer) ska finnas inom huvudspecialiteterna samt vissa subspecialiteter, t ex kardiologi, urologi, kärlkirurgi och intensivvård. Socialstyrelsen måste här ha förbisett psykiatrin.
I en rapport 1997 (God psykiatrisk vård på lika villkor? - Socialstyrelsen följer upp och utvärderar 1997:8), framhäver Socialstyrelsen att psykiatrin är en medicinsk specialitet, vars behandlingsmetoder så långt som möjligt ska grunda sig på vetenskap och beprövad erfarenhet. Socialstyrelsen anser att psykiatrin är en viktig del av hälso- och sjukvården. Nationella riktlinjer upparbetas för psykiatriområdet. I den nationella handlingsplanen för utveckling av hälso- och sjukvården spelar psykiatrin en viktig roll. En särskild programverksamhet för psykiatrin har påbörjats. Kompetensen inom barn- och ungdomspsykiatrin har förstärkts. Något krav på att akutpsykiatri ska finnas på ett komplett akutsjukhus har dock inte hittills utfärdats.
Vuxenpsykiatrin måste garanteras tillgång till slutenvårdsplatser på akutsjukhusen. Det är ofta mycket sårbara människor som behöver akut sjukvårdshjälp. Den nedläggning av akutpsykiatri som nu pågår på flera håll i landet, hänvisar till att Socialstyrelsen inte kräver att ett komplett akutsjukhus ska ha tillgång till slutenvård inom vuxenpsykiatrin. Det är inte rimligt att en person som kommer in till ett länssjukhus för att få hjälp med en psykos får svaret att sjukhusets psykiatri fungerar så dåligt att det är bättre att söka hos en privatläkare. Det är inte heller rimligt att nästa person får en remiss till primärvården med tre månaders väntetid. Det är lika orimligt att bli hemskickad av en allmänläkare mitt i natten med rådet att söka på annan ort på tre mils avstånd nästa dag. Man kan inte förutsätta ett en person som behöver psykiatrisk vård är starkare än en person som kommer till ett länssjukhus med en akut blindtarmsinflammation. Det är heller inte självklart att en psykos kan samtalas bort, medan en blindtarmsinflammation måste opereras. Man kan också ifrågasätta att väntetider till röntgen kan bli halvårsvis genom att psykiatrins röntgenremisser lågprioriteras.
Landstingen har valt olika modeller för omhändertagande av akut psykiskt sjuka patienter. De flesta länssjukhus har en akutmottagning. För närvarande väljer en del sjukhus att organisera akutvården i form av mobila team i tron att det är lättare nå patienten och på så sätt göra vården mer tillgänglig för den enskilde. Det är viktigt att Socialstyrelsen ser över om denna form tillgodoser lagstiftningens krav på en god och säker vård.
Vid en fråga i riksdagen till socialminister Lars Engqvist hänvisar ministern i svaret till att det är varje enskilt landsting som svarar för att psykiatrivården organiseras på ett sådant sätt att man uppfyller hälso- och sjukvårdslagens krav på att en god hälso- och sjukvård erbjuds dem som är bosatta i landstinget. ”Således är det också de enskilda landstingen som har att avgöra om det är mest ändamålsenligt att slutenvårdsplatserna inom vuxenpsykiatrin finns på ett akutsjukhus eller om akutpsykiatri och slutenvård bäst bedrivs på andra sjukvårdsinrättningar.”
Jourverksamheten inom psykiatrin med möjlighet till akuta inläggningar för sluten vård har på många håll lagts ned eller centraliserats. Trots att antalet slutenvårdsplatser inom psykiatrin har minskat har antalet öppenvårdsbesök inte ökat i motsvarande grad utan fortsatt minska under 1990-talet. För rättvisans skull kan dock nämnas att antalet insatser ökat i patienternas nätverk utanför mottagningarna. Det kan dock klart konstateras att samhället genom brist på psykiatrisk vård kört ut ett antal av mina medsystrar bland de hemlösa på gatan. Det är inte värdigt ett välfärdsland.
Regeringen tycks stå vanmäktig inför att landstingen gör besparingar inom psykiatrin trots prioritering av frågan i den nationella handlingsplanen 1999/2000:149. Det hjälper dock inte långt så länge som Socialstyrelsen inte anser psykiatrin så viktig att den ska finnas på ett komplett akutsjukhus. I en artikel i Moderna läkare 3/01 av David Eberhard (ST-läk psyk, St Göran) ”Det psykoanalytiska arvet försämrar den psykiatriska miljön”, framgår att enligt en enkät endast en procent av alla läkare på AT-stämman vill arbeta inom psykiatrin i framtiden. Verksamheten har fjärmats från övrig medicin. ”Psykiatrin har som enda medicinsk specialitet tagit in tro som ledstjärna i stället för att följa den medicinska grundregeln att man måste belägga det man sysslar med utifrån undersökningar av resultat.”
Socialstyrelsen måste inse att psykiatrin är en självklar del av läkarvetenskapen. En person som kommer till ett stort länssjukhus upptäcker plötsligt att psykiatrin är obefintlig. Förutom att man lätt kan få en känsla av att psykiska sjukdomar sätts på undantag, kan patienter som inte har anhörigstöd tappa orken att söka den hjälp som behövs. Den som bor ensam utan stöd blir beroende av att det mobila team som eventuellt tillskapats har tid att komma. En person som gjort ett suicidförsök lär nog inte ha ork att ringa det mobila teamet.
Ju längre denna process framskrider, desto mera kompetens tappar sjukvården. Personal känner naturligt behov av långsiktig planering. Ovisshet gör att personalen söker andra arbetsuppgifter, vilket är förödande för psykiatrisk verksamhet med dess behov av specialistkompetenser. Trenden i landet går alltmer mot självständiga sjukhus. Psykiatrin har sin plats på ett länssjukhus. En kraftsamling måste till för att rekommendera landstingen att behålla och rekrytera personal inom akutpsykiatrisk behandling och vård.
Det är viktigt att villkoren för den akuta psykiatrin följs upp. Här spelar Socialstyrelsen en viktig roll genom möjligheten att utfärda rekommendationer.
|
Stockholm den 20 september 2001 |
|
|
Ulla-Britt Hagström (kd) |