Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att vidta lämpliga förberedande åtgärder för massundersökning för att upptäcka prostatacancer på ett tidigt stadium.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda möjligheten för Prostatacancerföreningen att i likhet med Bröstcancerföreningen erhålla statsbidrag.
Antalet diagnostiserade fall av prostatacancer ökar i vårt land, från1.544 år 1960 till 5.918 år 1997, år 1998 6.608 fall, och år 1999 7.355 fall. De senaste åren har ökningstakten varit 3,5 procent i genomsnitt per år. Cancerformen står för de flesta fall av cancer bland män, 31, 5 procent år 1999.
Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, gjorde 1995 en bedömning av den vetenskapliga grunden för att rekommendera massundersökning för tidig diagnos av prostatacancer. Man påpekade att det saknades randomiserade undersökningar där olika behandlingsmetoder ställts mot varandra. Sjukdomen har ett mycket långdraget förlopp. Föreliggande studier visar inte att behandling som satts in innan cancern gett symptom inte är överlägsen behandling som satts in senare och/eller efter symptom. Först när man fått belägg för detta skulle det vara dags att överväga masscreening för prostatacancer, enligt SBU. Samtidigt anför SBU att tidig upptäckt av cancer, innan sjudomen givit symptom, skulle kunna medföra mindre lidande och bättre utsikter till bot. Tidig upptäckt är emellertid meningsfull endast om det finns effektiva behandlingsmetoder.
Prostatacancer är en mycket vanlig sjukdom, med allvarlig prognos, och liknar bröstcancer i detta avseende. Det har tidigare framförts både krav och önskemål om hälsokontroll, screening, också för prostatacancer. Idén har stimulerats genom utveckling av diagnostiska metoder, i synnerhet blodtestet PSA, prostataspecifikt antigen. Argumentet emot detta förfaringssätt har varit att det inte går att dra slutsatser från erfarenheter av tidig upptäckt och behandling av bröstcancer till cancer i prostata.
En diskussion pågår om möjligheterna för screening. SBU har redan 1999 tillsatt en projektgrupp för att utreda det vetenskapliga underlaget för en eventuell rekommendation om massundersökningar för tidig diagnos. Den övergripande målsättningen med screening är att minska insjuknande och för tidig död genom att diagnostisera och behandla sjukdomen i ett tidigt, asymptomatiskt skede.
Socialstyrelsen rekommenderar idag inte screening med blodtestet PSA eftersom det inte visats att tidig upptäckt av sjudomen sänker dödligheten i denna form av cancer. Enligt Socialstyrelsen saknas vetenskapliga belägg för att hälsokontroller med rektalpalpation och/eller analys av PSA, för tidig upptäckt och behandling av prostatacancer, minskar dödligheten i sjukdomen.
Prostatacancer uppträder relativt sent i livet. Tre fjärdedelar av alla som diagnostiseras är 70 år eller äldre och tumören är oftast långsamt växande. Eftersom sjukdomen debuterar i ett sent skede av livet är det många som aldrig hinner få några symptom av sin cancer. Inte desto mindre är prostatacancer en vanlig sjukdom med allvarlig prognos.
SBU:s studier av möjligheterna att införa massundersökningar, som talar emot nämnda möjlighet, är sex år gamla. Följdriktigt har man gjort bedömningen att en ny studie behöver göras, och den är inledd. Detta tyder på att det hos SBU finns en uppfattning om att det som gällde 1995 inte nödvändigtvis är giltigt idag. Ökningen av antalet nya diagnoser ger anledning till oro. Mot denna bakgrund finns nu anledning att vidta åtgärder för att omgående förbereda för en massundersökning av män över en viss ålder.
Informationen till personer som drabbats av prostatacancer är viktig. Prostatacancerföreningen kan härvid vara en värdefull resurs, och därför bör föreningens möjligheter att erhålla statliga bidrag motsvarande det som ges till Bröstcancerföreningen utredas.
|
Stockholm den 24 september 2001 |
|
|
Harald Nordlund (fp) |