Riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag om att införa en begränsningsregel för fastighetsskatten.
Riksdagen beslutar att återgå till och frysa taxeringsvärdena av fastigheter till 2000 års nivå.
Regeringen föreslår i proposition 2001/02:3 En begränsningsregel för fastighetsskatten m.m. att en begränsningsregel införs för fastighetsskatten. Begränsningen sker genom skattereduktion och innebär att fastighetsskatten under vissa förutsättningar begränsas till 5 procent av den skattskyldiges inkomst eller av hela hushållets sammanlagda inkomster, om det består av flera personer.
Begränsningsregeln tillämpas endast om taxeringsvärdet på den skattskyldiges fastighet överstiger 280 000 kronor. Den samlade hushållsinkomsten i den skattskyldiges hushåll får inte överstiga 600 000 kronor för att begränsningsregeln ska tillämpas.
Regeringen har efter omfattande kritik av fastighetsskatten sett sig tvingad till den begränsningsregel som nu föreslås. Omräkningen av taxeringsvärdena för fastigheter för år 2001 har drabbat många fastighetsägare mycket hårt. Medelinkomsttagare som under lång tid arbetat och sparat för att betala av bostadslån har i värsta fall sett sig tvungna att sälja sina bostäder.
Det är i sig orimligt att så mycket som 5 procent av den samlade hushållsinkomsten löpande skall betalas i fastighetsskatt för en tillgång som man en gång köpt för beskattade pengar. Att samma tillgång även ligger till grund för förmögenhetsskatt gör att den ena ologiska beskattningen läggs på den andra.
För några grupper är regeringens förslag om en begränsningsregel i fastighetsskatten helt nödvändig. Kristdemokraterna anser dock att förslaget bör avslås till förmån för vår politik som innebär en mer positiv utveckling för fastighetsägare än regeringens politik gör. För närvarande är den löpande fastighetsskatten en del av kapitalinkomstbeskattningen och skatteuttaget är kopplat till marknadsvärdet. Detta ger på många platser i landet helt oacceptabla effekter för den skattskyldige. Nuvarande fastighetsskatt bryter mot den skatterättsliga principen om att skatt ska tas ut efter bärkraft. Det har lett till regelrätta brott mot äganderätten, när husägare tvingats sälja sin fastighet för att kunna finansiera fastighetsskatten. Den går dessutom emot den grundlagsfästa likabehandlingsprincipen.
Propositionens förslag lindrar vissa av dessa allvarliga effekter, men är mer att betrakta som ett ad hoc-förslag, för att motverka skadliga och etiskt orimliga effekter av en i grunden illegitim skattekonstruktion. Under flera års tid har vi levererat denna kritik, och vi anser inte att det är vår uppgift att lappa och laga i nuvarande konstruktion.
Enligt regeringens proposition ska begränsningen av fastighetsskatten beräknas mot den skattskyldiges samlade hushållsinkomst på samma sätt som statlig förmögenhetsskatt. Det innebär att makar som lever tillsammans och föräldrar med hemmavarande barn skall anses ingå i samma hushåll. Följaktligen uppstår en straffbeskattning för de sambopar som väljer att gifta sig eller får barn eftersom parets gemensamma inkomster därefter kommer att räknas in i den hushållsinkomst som utgör grunden för begränsningsregeln för fastighetsskatt. I förslaget till lagtext i 11§ är det dessutom oklart vilka personer som ska anses ingå i den skattskyldiges hushåll.
Enligt regeringens proposition ska inte bara beskattningsbar förvärvsinkomst och inkomst av kapital räknas som hushållsinkomst. Som hushållsinkomst räknas även 15 procent av den skattskyldiges beskattningsbara förmögenhet efter att fastighetens taxeringsvärde räknats bort.
Kristdemokraterna avslår regeringens förslag om en begränsningsregel i fastighetsskatten. Dock är det orimligt att endast överskott av kapital ska tas med i beräkningen av den samlade hushållsinkomsten enligt regeringens förslag om en begränsningsregel. Underskott av kapital kan på motsvarande sätt inte reducera den samlade hushållsinkomsten och därmed reducera fastighetsskatten genom den föreslagna begränsningsregeln. Likaså att som hushållsinkomst räkna 15 procent av den beskattningsbara förmögenheten finner Kristdemokraterna underligt. Det är att ytterligare beskatta redan beskattade pengar precis som sker genom förmögenhetsskatten men utan att nämna det vid sitt rätta namn.
För att mildra effekten av fastighetsskatten på kort sikt föreslår Kristdemokraterna en återgång och frysning av taxeringsvärdena till 2000 års nivå. En sådan åtgärd skulle hindra de orimliga effekter som regeringens politik nu för med sig för många fastighetsägare. Dessutom skulle de vidhängande problemen som uppstår i förmögenhetsbeskattningen och arvsskatten till följd av de kraftigt ökade taxeringsvärdena försvinna. Samtidigt tillstyrker Kristdemokraterna regeringens förslag att sänka skattesatserna för fastigheter till 1,0 procent för egnahem och 0,5 procent för hyreshus.
Vidare föreslås att förmögenhetsskatten fasas ut för att ytterligare mildra skattebördan för de människor som äger sitt boende. Den första åtgärden i Kristdemokraternas utfasning av förmögenhetsskatten är att avskaffa sambeskattningen, vilken, liksom regeringens föreslagna begränsningsregel av fastighetsskatten, diskriminerar gifta och sammanboende föräldrar.
Kristdemokraterna vill på sikt avskaffa den statliga fastighetsskatten och i stället snarast låta utreda förutsättningarna för kommunerna att ta ut en fastighetsavgift på en betydligt lägre nivå för kostnader för vägunderhåll och liknande.
Elanders Gotab, Stockholm 2001
|
Stockholm den 18 oktober 2001 |
|
|
Kenneth Lantz (kd) |
|
|
Sven Brus (kd) |
Désirée Pethrus Engström (kd) |
|
Mats Odell (kd) |
Stefan Attefall (kd) |
|
Harald Bergström (kd) |
Rose-Marie Frebran (kd) |
|
Göran Hägglund (kd) |
Magnus Jacobsson (kd) |
|
Per Landgren (kd) |
Maria Larsson (kd) |
|
Mikael Oscarsson (kd) |
Rosita Runegrund (kd) |
|
Inger Strömbom (kd) |