Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att frågorna om arbetspendling och dubbel bosättning bör prövas i kommande budgetarbete.
I syfte att öka rörligheten på arbetsmarknaden är det möjligt att göra avdrag för ökade levnadskostnader vid tillfälligt arbete och dubbel bosättning. För dubbel bosättning gäller att avdrag kan beviljas om den skatteskylldige flyttat till den nya arbetsorten och varit tvungen att behålla den tidigare bostaden på grund av makes/sambos arbete, svårighet att skaffa fast bostad på arbetsorten eller av annan särskild omständighet. Avdrag medges normalt högst i tre år för gifta/sambor och högst ett år för ensamstående.
Vad som utgör ”annan särskild omständighet” framgår inte av förarbetena. Enligt rättspraxis kan barns skolgång eller den skattskyldiges eller makes nära förestående pensionering utgöra sådana omständigheter. Rätt till avdrag för dubbel bosättning har enligt tidigare rättsfall medgivits för skattskyldig som två år före sin pensionering har varit tvungen att ta arbete på annan ort. Däremot har avdrag inte medgivits när det återstått fyra år till pensioneringen.
Det är angeläget att alla som vill och kan skall ha möjlighet att arbeta fram till pensioneringen. För den enskilde kan kostnadsavdraget ha stor betydelse för det ekonomiska utfallet av en anställning. Särskilt för en person som befinner sig i slutet av sitt yrkesliv, äger eget hus som det kan vara svårt att avyttra och på andra sätt är djupt rotad på en ort, kan möjligheterna till avdrag för ökade levnadskostnader ha stor betydelse, t.ex. i jämförelse med olika former av arbetsmarknadsstöd. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv måste det emellertid vara att föredra att en person kan fortsätta att förvärvsarbeta.
Elanders Gotab, Stockholm 2001
|
Stockholm den 2 oktober 2001 |
|
|
Raimo Pärssinen (s) |
Sinikka Bohlin (s) |