Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av skattereglerna för ärvd fastighet och värderingsdag för ärvda aktier.
Sedan 1992 har arvsskatteskalan varit densamma. Skatten är 10 % i skiktet upp till 300 000 kronor, 20 % i skiktet 300 000–600 000 kronor och 30 % däröver.
De skattskyldiga indelas i tre grupper eller klasser och erhåller ett s k skattefritt grundavdrag som man inte betalar någon arvsskatt för. Grundavdraget är olika stort beroende på vilken klass man tillhör och hur nära anhörig man är till den som har avlidit. För efterlevande make/maka eller sambo är grundavdraget 280 000 kronor innan någon arvsskatt utgår.
Om två makar äger ett hus gemensamt och den ena dör ärver den efterlevande halva huset. Överstiger värdet på huset grundavdraget på 280 000 kronor tvingas den efterlevande att betala arvsskatt.
Många har fått kraftigt höjda taxeringsvärden i år. I ett flertal kommuner i Stockholms län har de genomsnittliga taxeringsvärdena ökat till mellan 2 och 3 miljoner kronor. För att kunna behålla sitt eget hus kan en änka/änkling i en Stockholmsförort tvingas betala över 200 000 kronor i arvsskatt. Detta problem finns också på andra platser i landet, t.ex. på västkusten. För den som blir ensamstående ökar dessutom förmögenhetsskatten, eftersom fribeloppet vid förmögenhetstaxeringen sänks.
När den nuvarande arvsskatteskalan infördes var taxeringsvärdena avsevärt lägre. 1990 års fastighetstaxering byggde på prisnivån 1988. En genomsnittlig friliggande enfamiljsvilla taxerades då till 346 092 kronor. Det innebar att en genomsnittlig änka/änkling oftast inte behövde betala någon arvsskatt. Situationen borde vara densamma i dag.
Enligt vår mening finns två alternativ för att lösa detta problem. Man kan införa en uppskovsregel för arvsskatten eller höja det skattefria grundavdraget avseende fastighetens värdering vid beräkning av arvsskatt mellan makar. Grundavdraget skulle, med tanke på prisutvecklingen på fastigheter, behöva höjas till ca 1,5 miljoner kronor för en- och tvåfamiljsfastigheter.
Ett annat problem som uppmärksammats i samband med regelverket kring arvsskatten gäller arv av aktier. I vissa fall kan skatten på de ärvda aktierna bli större än det belopp som man får i arv. Detta är en effekt av att aktier värderas efter det värde de innehar på dödsdagen.
I de flesta fall är aktierna inte tillgängliga för avyttring för arvtagarna denna dag. Om aktiekursen sjunker mellan dödsdagen och avyttringsdagen kan aktiernas värde vid avyttringen understiga arvsskatten. För att inte detta skall uppstå bör regeringen överväga att aktier istället värderas efter den kurs som gäller när aktierna blir tillgängliga för avyttring. I övervägandet bör även hänsyn tas till om en sådan förändring skulle öppna för oönskad skatteplanering.
Enligt Vänsterpartiets mening bör ovanstående två frågor bli föremål för översyn av regeringen i särskild ordning. Översynen bör ske skyndsamt. Vad som ovan anförts angående översyn av ärvd fastighet och värderingsdag för aktier bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
|
Stockholm den 5 oktober 2001 |
|
|
Per Rosengren (v) |
|
|
Marie Engström (v) |
Owe Hellberg (v) |
|
Kjell-Erik Karlsson (v) |
Sten Lundström (v) |
|
Johan Lönnroth (v) |
Maggi Mikaelsson (v) |
|
Jonas Ringqvist (v) |
Claes Stockhaus (v) |