Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om fastighetsbeskattningen och dess negativa konsekvenser för de gamla.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om det konstruerade taxeringsvärdet.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att taxeringsvärden på tomtmarker med byggförbud inom attraktiva områden är orimligt höga.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att göra fastighetsskatten kvittningsbar mot inkomstskatt.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att fastighetsägare som saknar inkomst i Sverige skall betala fastighetsskatt.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att förmögenhetsbeskattningen på boendet upphör.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att sambeskattning skall upphöra.
Fastighetsbeskattningen på boende är ett stort problem för många människor. Det drabbar alla oavsett inkomst, men mest dem med små inkomster. Fastighetsskatten kan i sämsta fall tvinga människor från sitt hem. Speciellt drabbade har gamla människor blivit, som under en lång tid betalat av sina bostadslån för att på gamla da’r bo billigt. Nuvarande fastighetsbeskattning är så konstruerad att den straffar de människor som satsat sina pengar i en fastighet. Detta är mycket olyckligt eftersom pensionärerna inte har några möjligheter att öka sin inkomst i takt med stigande fastighetstaxering. Detta bör ges regeringen till känna.
Fastighetsbeskattningen slår även hårt mot unga familjer. Genom att fastighetsskatten är kopplad till fastighetstaxeringen, som till viss del baserar sig på marknadsvärdet, beskattas fastighetsägaren för en passiv tillgång. Taxeringsvärdet, konstruerat av staten, beskattas sedan årligen utan anknytning till något avkastningsbegrepp. Dessutom tas ingen hänsyn till fastighetsägarens skulder på fastigheten. Principen för hur fastighetsskatt är konstruerad bör ses över. Detta bör ges regeringen till känna.
Reglerna för taxering av tomtmark som innehas med äganderätt och där byggförbud råder måste ses över. Det är inte rimligt att höga konstruerade taxeringsvärden kan fastställas på tomtmarker som inte får bebyggas. Ett byggförbud innebär att marken inte är attraktiv. Reglerna måste förändras så att markägare som varken kan bruka eller sälja sin mark befrias från höga taxeringsvärden. Detta bör ges regeringen till känna.
En metod att successivt minska fastighetsbeskattningen är att göra fastighetsskatten kvittningsbar mot inkomstskatten. Det skulle innebära att alla med ”vita inkomster” skulle gynnas, medan de som är nolltaxerare och inte har någon inkomst får betala hela sin fastighetsskatt. I ett inledande skede bör fastighetsskatten sänkas med 10 % genom att detta kvittas mot individens inkomstskatt. Systemet är enkelt och överskådligt och riktat till att minska boendekostnaderna.
Många utländska medborgare köper i dag både fritids- och jordbruksfastigheter i Sverige. De bör även i fortsättningen betala fastighetsskatt om de inte har någon förvärvsinkomst i landet. Saknar de utländska fastighetsägarna inkomster i Sverige kan de inte heller kvitta bort fastighetsbeskattningen utan blir då betalningsskyldiga.
Med hänvisning till den service som ges ute i kommunerna är detta motiverat.
Boendet är mycket hårt beskattat i Sverige. Enligt uppgifter är Sverige ensamt i Europa om att ha förmögenhetsskatt på boendet. Nära 40 % av förmögenhetsskatten tas ut på värdet av människors hem. Detta är orimligt och orättvist eftersom stora förmögenheter i aktier som är noterade på andra listtyper än A-listan på Stockholmsbörsen är helt befriade från förmögenhetsskatt.
Regeringens förslag att införa begränsningsregeln för fastighetsskatten kommer att skapa nya problem genom en ökning av sambeskattningen. Hushållsbegreppet, enligt den definition som anges, får ett mycket vidare förslag än dagens regler. Det kommer att drabba fler personer än de som i dag sambeskattas. Nytillkomna grupper skall sambeskattas. De förändrade reglerna innebär bl.a. att ett par inte får dra bort skulderna från den andres förmögenhet vid beräkning av den sammanlagda förmögenheten.
Detta leder till ökade orättvisor vid olika samlevnadsformer. I ett någorlunda jämställt samhälle måste reglerna vara individanpassade. En person skall betala skatt för sin inkomst, sin egen förmögenhet och sin egen avkastning.
|
Stockholm den 4 oktober 2001 |
|
|
Viviann Gerdin (c) |