Motion till riksdagen
2001/02:Sk467
av Per Landgren och Annelie Enochson (kd)

Konkurrensvillkor inom fiskeindustrin


Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att yrkesfiskaravdraget skall vara i paritet med motsvarande avdrag i grannländerna.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att negativa saldon för inventarietillgångar vid fartygsbyte bör tillåtas.

Konkurrensvillkor inom fiskeindustrin

Det svenska fisket riskerar att försvinna med resten av den levande skärgården. Hotet är inte i första hand överfiskning eller för små kvoter. Det stora hotet är orättvisa konkurrensvillkor! Det svenska fisket verkar på en internationell marknad där fiskare från flera länder, bl.a. Danmark och Norge fiskar på samma vatten, säljer på samma marknad, gör inköp av förnödenheter och drivmedel på samma ställen och lämnar båtar för reparation och underhåll på samma varv. På vissa områden agerar de emellertid inte på samma marknad. Skattevillkoren för svenska fiskare är klart mindre fördelaktiga jämfört med deras nordiska kolleger. I den hårda konkurrens som råder får detta snedvridande konsekvenser. Det svenska yrkesfisket måste ha likvärdiga konkurrensvillkor som sina konkurrentländer för att kunna överleva. Sveriges bristande tillträde till fiskevatten i Nordsjön innebär i sig en konkurrensnackdel mot Norge och Danmark, vilket ytterligare förvärras av dessa länders bättre skatteavdrag för yrkesfiskare.

Upprepade gånger behöver det tyvärr slås fast att fiskenäringen har en grundläggande betydelse för samhället i sin helhet och inte minst för Västsverige och vår identitet. Det är en basnäring med allt vad det innebär. Om svenska fiskare här på västkusten ska kunna bidra med fisk, behålla sina arbetstillfällen och i framtiden kunna öka i antal, måste en långsiktig och framåtsyftande politik till. Politiken måste helt enkelt ta hänsyn till näringens speciella förutsättningar. Det handlar framför allt om att ge det svenska fisket neutrala villkor mot framför allt konkurrenterna Danmark och Norge. Svenska fiskare har länge pekat på orimligheten i att man som yrkesfiskare fiskar i samma vatten som sina danska konkurrenter, säljer till samma uppköpare men ändå beskattas olika beroende på vilket land man utgår ifrån. I blixtbelysning kommer orättvisorna när danskar arbetar på svenska båtar.

En utredning om yrkesfiskets ekonomiska situation kom med sitt betänkande februari 1999. Flera gånger har Kristdemokraterna och andra frågat i riksdagen om och när det kommer någon proposition. Regeringen har gett intrycket av att det hänger på om EU godkänner förslaget. EU har godkänt det danska avdraget, initialt 190 danska kronor. För nästa år gäller dessutom att avdraget får uppgå till 363 danska kronor om fiskeresan varat mer än 24 timmar. EU:s motivering för skatteavdraget grundade sig på den välfärdsförlust som yrkesfisket innebär. Långa frånvaroperioder från hemmet med fiske i olika utländska zoner innebär att yrkesfiskarna i ringa utsträckning kan nyttja den sociala service som ställs till övriga skattebetalares förfogande. Med den motiveringen blir kustfiskare utan skatteavdrag.

Ett annat område där behov finns av en förbättring av konkurrensvillkoren är att, vid byte av fartyg, skattemässigt kunna resultatreglera mellan olika beskattningsår. Även här har svenska fiskare ett sämre utgångsläge jämfört med kolleger i Danmark och Norge. Skatteregleringarna är, ur periodiseringssynpunkt, betydligt mer fördelaktiga i dessa länder och som en följd av detta även finansieringen av nya ersättningsfartyg. För den svenske fiskaren innebär reglerna att han ofta tvingas att skatta av hela eller stora delar av vinsten under pågående verksamhet. I många fall leder beskattningsreglerna även till alltför snabba ersättningsanskaffningar eller mellanlandningar i tillfälliga ersättningsfartyg. Mot bakgrund av detta anser Kristdemokraterna att Sverige, i likhet med Danmark, bör tillåta s.k. negativa saldon för inventarietillgångar. Dessa saldon står då kvar efter försäljning och skall inom två till tre år utjämnas genom ersättningsinvestering. Om så inte sker återförs det negativa saldot till beskattning.

Stockholm den 4 oktober 2001

Per Landgren (kd)

Annelie Enochson (kd)