Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av gällande skatteregler beträffande förrättningskostnader vid rationaliseringsförvärv.
Omarrondering görs i syfte att förbättra fastighets- och ägarstrukturen i de ägosplittrade områdena i framför allt Dalarna. På så sätt ges likvärdiga förutsättningar att bedriva jord- och skogsbruk i hela landet. Meningen är att det skall skapas möjlighet för både det småskaliga skogsbruket och för storskogsbruket att fungera mer effektivt än tidigare.
Vid omarrondering bildas större sammanhängande skiften. Slutavverkningar, gallringar och skogsvårdsåtgärder kan ges en mer rationell utformning. I allmänhet innebär det att dessa blir billigare samtidigt som de kan ges en bra ekologisk utformning.
Genom ändringar i fastighetsbildningslagen år 1994 är kravet att man vid ombildning har 5 hektar produktiv skogsmark. Möjlighet till tillskottsköp finns. Om flera personer tillsammans äger flera registerfastigheter kan fastigheterna delas upp på ägarna utifrån kravet om 5 hektar.
Kostnaden för omarrondering består av förrättningskostnaden för lantmäterimyndighetens och Skogsvårdsstyrelsens arbete samt hantlangningskostnaden. I förrättningskostnaden ingår omarrondering av marken, utstakning av de nya skiftesgränserna och framställningen av grön beskrivande skötselplan för varje ny skogsfastighet. Markägaren svarar för ca 50 % av denna kostnad.
Enligt gällande praxis är kostnaden för lantmäteriförrättningen inte att anse som driftkostnad och därför ej avdragsgill. Frågan har varit föremål för flera utredningar. I SOU 1990:9 föreslog man direktavdrag för omarronderingskostnader. Motivet var att omarronderingar måste ses som ett led i en strukturrationalisering av lantbruket med avsikten att förbättra driftförhållandena. Förrättningskostnaden skulle därför ses som en del av den löpande driften. Flera remissinstanser tillstyrkte förslaget. I SOU 1995:137 föreslogs däremot att ej medge rätt till avdrag. Ett av motiven var gränsdragningsproblem gentemot överlåtelser som inte var motiverade av omarrondering. Dock framhölls att det fanns skäl för en särbehandling vid omarrondering. I t.ex. SOU 1994:90 föreslogs ett ökat nedsättningsbelopp av lantmäteritaxan.
Det är viktigt att skapa bra förutsättningar för att bedriva ett rationellt jord- och skogsbruk. Vi vill skapa ett regelverk som underlättar men vill i det sammanhanget också påpeka vikten av att samtliga rationaliseringsförvärv hanteras utifrån enhetliga regler. Vi föreslår därför en översyn av gällande skatteregler avseende förrättningskostnader vid rationaliseringsförvärv, dit bl.a. kostnad för omarrondering räknas. I stället för att som i dag räkna in kostnaden i avdragsutrymmet för skogsavdrag föreslår vi att kostnaderna får skrivas av enligt gällande regler för inventarieravskrivning. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
|
Stockholm den 4 oktober 2001 |
|
|
Marie Engström (v) |
Per Rosengren (v) |