Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om förändringar i förmögenhetsskatten fr.o.m. inkomståret 2003.
De kraftigt höjda taxeringsvärdena den senaste tiden har fått till följd att många hushåll har drabbats av förmögenhetsskatt på sitt boende. De får betala förmögenhetsskatt trots att de inte har några andra tillgångar än sin egen privatbostad. Bostaden är dessutom en tillgång som i princip inte går att realisera till kontanta medel under tiden som man fortfarande äger och bor i den.
En grupp som har drabbats hårt är ensamstående med barn bosatta i områden där taxeringsvärdena har ökat kraftigt den senaste tiden. Huvudsakligen rör det sig då om ensamstående kvinnor med barn. Hushållet har endast en förvärvsinkomst och förmögenheten består av fastigheten som man bor i. När taxeringsvärdena höjts kraftigt ökar fastighetsskatten och dessutom drabbas många av förmögenhetsskatt.
Den begränsningsregel för uttag av fastighetsskatt som Vänsterpartiet har varit med och tagit fram, och som lämnas till riksdagen under hösten, kommer till stor del att skydda dessa hushåll från kraftigt höjd fastighetsskatt. Reglerna tar sikte på familjer med låga inkomster som är bosatta i fastigheter med höga taxeringsvärden och innebär att fastighetsskatten i princip inte skall överstiga 5 % av hushållets sammanlagda inkomster. Däremot finns inte samma skydd vad gäller förmögenhetsskatten.
Vänsterpartiet har tillsammans med Socialdemokraterna och Miljöpartiet nått en helhetsuppgörelse om budgeten för 2002. Helheten i denna uppgörelse är bra men tyvärr var det inte möjligt att vinna enhet kring Vänsterpartiets grundförslag inom förmögenhetsbeskattningen, vilket var att enbart halva taxeringsvärdet skulle tas upp vid beräkning av den skattepliktiga förmögenheten. På så sätt skulle de allra flesta med ett ”normalt” hus slippa betala förmögenhetsskatt på grund av sitt boende. Vi anser att denna metod är mer träffsäker än en generell höjning av fribeloppet genom att den riktar in sig på lättnader för boendet och inte generellt minskar förmögenhetsskatten för mer likvida förmögenheter. Ekonomiskt är den heller inte lika kostsam för staten som en generell höjning av fribeloppen.
Vi står dock naturligtvis fast vid uppgörelsen med Socialdemokraterna och Miljöpartiet och kommer därför i riksdagen att rösta för den lösning vi gemensamt valt för 2002.
Från och med 2002 föreslås fribeloppen höjas så att de för en ensamstående uppgår till 1 500 000 kronor och för sambeskattade par till 2 000 000 kronor. Höjningen har gjorts för att motverka de ökade taxeringsvärdena som inneburit att alltfler hushåll drabbats av förmögenhetsskatt. Trots det så kommer ca 160 000 småhusägare att betala förmögenhetsskatt nästa år.
I budgetpropositionen framgår också att två särskilda utredningar skall tillsättas för att se över både utformningen av fastighetsskatten och förmögenhetsskatten i ett längre perspektiv. Dessa ställer vi oss mycket positiva till.
För att inte de höjda taxeringsvärdena skall leda till att hushåll tvingas sälja sin privatbostad för att kunna betala sin förmögenhetsskatt, anser Vänsterpartiet alltså att enbart halva taxeringsvärdet bör tas upp vid beräkningen av den skattepliktiga förmögenheten. De senaste årens höjningar av fribeloppet gör dock att man bör överväga en takregel i samband med en sådan förändring med en gräns på t ex 3 miljoner kronor och där värden utöver denna nivå tas upp till fullt värde. I samband med den ovan föreslagna förändringen bör också en reducering av fribeloppen övervägas. Vad som ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
|
Stockholm den 5 oktober 2001 |
|
|
Per Rosengren (v) |
|
|
Maggi Mikaelsson (v) |
Jonas Ringqvist (v) |
|
Johan Lönnroth (v) |
Marie Engström (v) |
|
Sten Lundström (v) |
Kjell-Erik Karlsson (v) |
|
Owe Hellberg (v) |
Claes Stockhaus (v) |