Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att anpassa energiskatterna på kraftvärme till de förutsättningar som råder på en internationell elmarknad.
Svensk energiförbrukning ökar. Både hushåll och industri ser ett ökat energibehov. 2001 är på väg att bli ett år med lika hög elkonsumtion som 2000, vilket var ett rekordår. På den nordiska elmarknaden täcker inte kärnkraften och vattenkraften hela efterfrågan på elkraft. En stor del av denna efterfrågan måste därför täckas av elkraft från koleldade kondenskraftverk, som långt ifrån uppfyller angelägna miljömål.
Med dagens skattemässiga förutsättningar för el- och värmeproduktion är kolkraft det billigaste alternativet för ökad eltillförsel till den nordiska elmarknaden. En ökning av elförbrukningen i Sverige medför således en ökad kolkraftsproduktion. Produktion av en TWh elkraft från ett koleldat kondensverk innebär bland annat utsläpp på ca 1 000 ton svavel och en lika stor mängd kväveoxider. Det är utsläpp som har en mycket negativ miljöpåverkan med försurning och övergödning som följd. Det är dessutom så att endast en del av energin som genereras i ett kolkondensverk kan utnyttjas till elektricitet, resterande energi kyls bort till ingen nytta.
Det finns alternativ som är mycket miljövänligare än kol och har kapacitet att ersätta denna. Stängningen av en reaktor i Barsebäck har inneburit en ökning av kolkraftproduktionen och därmed stora förluster för miljön. En stängning av ytterligare en reaktor i Barsebäck skulle ytterligare öka användningen av importerad kolkraft, ytterligare försämra miljön och dessutom dramatiskt öka risken för effektbrist.
Naturgas är en avsevärt miljövänligare och effektivare energikälla än kol, särskilt i kraftvärme. Utsläppen från ett naturgaseldat kraftvärmeverk är avsevärt mindre än utsläppen från ett kolkondensverk. En annan fördel med naturgaseldad kraftvärme är att spillvärmen, som i kondensverken måste kylas bort, kan tas till vara. I svenska tätorter, som har väl utbyggda fjärrvärmenät, finns goda möjligheter att utnyttja spillvärmen på ett resurseffektivt sätt.
I Lund finns sedan tio år ett gasturbinkraftvärmeverk färdigt och redo att användas, men det står outnyttjat under merparten av eldningssäsongen. Om denna kraftvärmeanläggning hade utnyttjats för maximal kraftproduktion, skulle det innebära att produktionen av dansk kolkondenskraft skulle minska i samma grad. Miljövinsterna som detta skulle resultera i är betydande. Ca 50 ton mindre svaveloxider, 42 000 ton mindre koldioxid och 17 000 ton mindre partiklar skulle belasta naturen. Koldioxidminskningen motsvarar utsläppet från 12 000 bilar under ett helt år. Då ska man dessutom komma ihåg att kraftverket i Lund är jämförelsevis litet.
Det finns goda skäl att se till att naturgaseldad kraftvärme utnyttjas i stället för koleldade kondenskraftverk. Särskilt de som redan står färdiga, redo att användas. Problemet är dock att dagens svenska skatteregler innebär att kraftvärmen beskattas bort från marknaden. Värmeproduktionen beslås både med koldioxidskatt och energiskatt till skillnad från kolkondenskraftverken. Paradoxalt nog är det alltså just kraftverkens effektiva och miljövänliga användning av spillvärmen som gör dem skattemässigt missgynnade. Höjningen av koldioxidskatten vid årsskiftet, som Socialdemokraterna tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet föreslår, kommer att ytterligare förbättra kolkraftens konkurrensfördel framför kraftvärmen.
Svensk energibeskattning har givetvis som avsikt att motverka en minskning av miljöfarliga utsläpp. Skattereglerna har dock inte följt den utveckling som skett i omvärlden. Utvecklingen av den nordiska elmarknaden borde innebära att energin produceras där produktionen är som effektivast och att ineffektiv elproduktion slås ut. Men nu står i stället effektiva och miljövänliga anläggningar i Sverige stilla.
Med rätt förutsättningar kan Lunds naturgaseldade kraftvärmeverk ersätta en liten del av kolkraftsimporten. Det som behövs är en reformering av det svenska energiskattesystemet. På längre sikt bör energiskatterna förändras så att miljöstyrningen blir effektivare och tydligare än i dag. Ett uppdelat system med miljöstyrande skatter som åläggs energiproducenterna och där den fiskala delen av energiskatten åläggs konsumenterna kan vara ett sätt. Men till dess att man nått dit måste något göras åt straffskatten på kraftvärmen. Energiskatterna måste anpassas efter den situation som nu råder. Sverige är inte längre en isolerad elmarknad, utan en del av en öppen nordeuropeisk marknad. Vi måste alltså se till att den svenska energi- och skattepolitiken skapar de förutsättningar som behövs för en effektiv och miljövänlig produktion av el och värme. I Lund finns alla övriga förutsättningar.
Det är dock viktigt att se behovet av en bredd i utbudet av energikällor. Naturgasen är inte ett alternativ eller en konkurrent till biobränsle och kärnkraft, utan ett komplement för att möta efterfrågan på el och säkra tillgången för alla behov. En säker och billig energiproduktion är av yttersta vikt för den svenska industrin och därmed en mycket stor del av den svenska sysselsättningen. Med de rätta skattetekniska och politiska förutsättningarna kan naturgaseldade kraftvärmeverk som det i Lund, tillsammans med biobränsle, vatten-, vind-, sol- och kärnkraft konkurrera ut all elproduktion med kol och olja.
|
Stockholm den 30 september 2001 |
|
|
Ewa Thalén Finné (m) |
Lars Lindblad (m) |