Motion till riksdagen
2001/02:Sk449
av Anders Sjölund (m)

Sänkt restaurangmoms


Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om harmonisering av restaurangmomsen.

Motivering

Restaurangbranschen utgör en betydande andel av svenskt näringsliv. Denna personalintensiva verksamhet omsätter mer än 30 miljarder kronor. De mötesplatser som restaurangmiljön utgör, är inte bara viktiga för den växande turistnäringen, utan bidrar också till att skapa positiva sociala mönster för fast boende. I storstäder med stor andel ensamhushåll blir restauranger och uteställen viktiga inslag i människors vardag.

Skatten på omsättningen, momsen, är i dag 25 procent. Skattenivån har varierat de senaste tolv åren från 12,87 procent till dagens 25 procent. De snabba förändringar som skett skapar otrygga förutsättningar för verksamheten. Här är det viktigt att skapa långsiktiga, fasta och rimliga spelregler.

Hög moms på restaurangprodukter innebär högre pris till kunden med påföljande köpmotstånd men också att branschen som helhet ständigt dras med stora lönsamhetsproblem. Marginalerna är oftast mycket små vilket gör att känsligheten för konjunkturfall blir betydande. Dagens höga momsnivå innebär också att delar av branschen opererar med svart ekonomi. Alla pengar inom verksamheten redovisas helt enkelt inte fullt ut. Hur stort bortfall på skatt detta innebär är naturligtvis svårt att uppskatta men sannolikt rör det sig om miljardbelopp. Oavsett höjden på momsnivån torde det alltid förkomma svarta pengar i delar av branschen, men frestelsen bör minska om uttaget av skatt minskar.

Konkurrensneutralitet

Vid en jämförelse mellan våra europeiska grannar kan vi konstatera att Sverige, tillsammans med Danmark, ligger i topp vad avser restaurangmomsen. Skatteharmonisering är för närvarande inte aktuellt inom EU, men det kan ändå vara värt att notera att även här toppar Sverige listan över länder, med det högsta momsuttaget för restaurangtjänster.

Vad värre är missgynnas restauranger i jämförelse med exempelvis matvaruaffärer som saluför lunchmat för avhämtning och enklare matställen med s.k. hämtmat. Detta på grund av att den som väljer att köpa sin lunchsallad på ICA eller Konsum får betala tolv procent moms på priset, medan den som väljer att äta en likvärdig rätt på restaurang får betala 25 procent i moms. Lunch och middag på restaurang kan aldrig reduceras till att vara tillfälle för enbart näringsintag, varför diskrepansen i momssatser direkt motverkar möjligheter till sundare lunchvanor.

En högst rimlig utgångspunkt måste vara att samma tjänst har samma beskattning, och leverans av färdig mat måste kunna betraktas som samma tjänst oavsett förpackning och lokalitet. Med den utgångspunkten är det därför hög tid att momsen på restaurangtjänster justeras nedåt till samma nivå som den som gäller vid köp enligt ta med-principen. I varje fall bör en översyn av dessa båda momsnivåer göras så att en harmonisering kan ske.

Stockholm den 29 september 2001

Anders Sjölund (m)