Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med ett besked om regeringen tänker förverkliga sitt löfte om att avveckla reklamskatten i dess helhet och vad det i så fall skulle kosta.
Regeringen föreslog våren 1998 att reklamskatten för reklamtrycksaker (direktreklam i brevlådan) skulle avskaffas från nyåret 1999. Motivet var att skatten just för direktreklam skapade allvarliga problem såväl för skattemyndigheterna som för de ofta små och medelstora tryckerier som var skattskyldiga. Dessutom innebar skatten att tryckerierna alltmer flyttade sin produktion utomlands.
Senare har riksdagen slagit fast att man ser slopandet av reklamskatten som ett första steg på ett totalt avvecklande av skatten. Samtliga finansministrar under de senaste tio åren har även offentligt sagt att reklamskatten ska avskaffas.
Det finns således en bred politisk enighet om att reklamskatten ska avskaffas. Det första steg som riksdagen tog i och med att direktreklamen slapp reklamskatten har inneburit att konkurrensen blivit ännu mer snedvriden inom mediesektorn. Idag betalar tidskrifterna 11 procent medan dagstidningarna betalar 4 procent och övriga medier 0 procent.
I en tid när konjunkturen viker och konkurrensen blir allt hårdare om annonserna så har tidskrifterna 11 procents sämre utgångsläge än i stort sett alla andra mediegrupper.
Jag yrkar därför att regeringen ger besked om de kommer att förverkliga sitt löfte om att avveckla reklamskatten i sin helhet och ge tidskrifter som t ex Kommunalarbetaren en chans att konkurrera på lika villkor med den direktreklam som fyller våra brevlådor snart sagt varje dag.
|
Stockholm den 4 oktober 2001 |
|
|
Ewa Larsson (mp) |