Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att regeringen ser över möjligheten att vid behov fördela budgetutrymmet mellan koldioxidskattebefrielsen för koldioxidneutrala drivmedel och utrymmet för skattebefrielse vid pilotprojekt för alternativa drivmedel flexibelt.
I budgetpropositionen föreslås att 150 miljoner kronor per år avsätts till pilotprojekt, som en del av en skattestrategi för alternativa drivmedel. Det nämns också att formerna för hantering av ärenden om pilotprojekt bör göras så enkla som möjligt. Inte minst med erfarenhet av tidigare ryckig hantering av dispensbeslut vore det lämpligt att hanteringen överlåts på en myndighet. Ett sådant förfarande är också brukligt vid program för stöd och dispenser. En lämplig myndighet är Energimyndigheten, ensam eller i samarbete med andra myndigheter som Naturvårdsverket, Vägverket eller Vinnova.
Kraven på vad som ska anses utgöra pilotprojekt lär skärpas efter en dom förra året i EG-domstolen (BP – franska staten) där dispenser för projekt i industriell skala kritiserades. En mer stringent och teknisk bedömning enligt Mineraloljedirektivets intentioner kommer att krävas framöver.
Skattestrategin föreslås gälla från år 2003. Inga nya dispenser för pilotprojekt har beviljats sedan början av 1998, vilket innebär ett fem år långt uppehåll för nya dispenser.
I budgetpropositionen beräknas intäktsbortfallet 750 miljoner kronor per år från och med 2003 för reduktion av koldioxidskatt för koldioxidneutrala drivmedel. Samtidigt avsätts 150 miljoner kronor för skattelättnader i samband med pilotprojekt för alternativa drivmedel.
Summan avsatt för pilotprojekt är relativt jämförbar med vad skattebefrielsen för pilotprojekt innebär redan idag. Kalkylen blir något bättre om koldioxidneutrala drivmedel endast skulle behöva reducera energiskatten via potten för pilotprojekt och att reduktionen av koldioxidskatten går via utrymmet för koldioxidskattebefrielse. Men det kommer troligtvis att uppstå en obalans åtminstone till en början på så vis att potten för pilotprojekt utnyttjas fullt ut medan det beräknade utrymmet för koldioxidskattebefrielse bara utnyttjas delvis. Tillgången på koldioxidneutrala drivmedel som är konkurrenskraftiga på marknaden om de endast befrias från koldioxidskatt är för närvarande begränsad eller obefintlig, och stora producenter eller storskalig import lär knappast dyka upp utan lång förvarning.
Det vore därför lämpligt med en flexibel syn på fördelningen mellan dessa två budgetpotter på så vis att åtminstone en del av det utrymme för koldioxidskatt som inte utnyttjas i praktiken istället får användas för att öka potten för pilotprojekt.
Eftersom koldioxidneutrala drivmedel inte bör beläggas med koldioxidskatt är det även viktigt att budgetsumman på lång sikt inte ses som ett tak. Vi skulle då hamna i den orimliga situationen att eventuella kvantiteter av koldioxidneutrala drivmedel utöver en viss kvot beläggs med koldioxidskatt.
|
Stockholm den 5 oktober 2001 |
|
|
Ingegerd Saarinen (mp) |