Skatter och avgifter för yrkesmässig trädgårdsodling

1 Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om samordnade regelverk för växthusnäringen inom EU.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en politik som främjar bibehållandet av en konkurrenskraftig svensk trädgårdsnäring.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att sänka dieselskatten.^¹
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ta bort skatten på kväve i handelsgödseln.^¹
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en skyndsam utredning av de kostnadsnackdelar svensk trädgårdsnäring har i förhållande till övriga EU-länder.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att trädgårdsnäringens säsongsmässiga arbetskraftsförhållanden bör ses över i en särskild utredning.²

^¹ Yrkandena 3 och 4 hänvisade till FiU.

² Yrkande 6 hänvisat till SfU.

2 Inledning

Den yrkesmässiga trädgårdsodlingen i landet omfattar produktion av grönsaker, frukt, bär och prydnadsväxter. Försäljningen av produkter sker i huvudsak till den svenska marknaden med en marknadsandel på ca 45 procent sammantaget för de produkter som är odlingsbara i Sverige. Marknadsandelen varierar med produkt och säsong men markerar ändå tydligt att trädgårdsnäringen är utsatt för en betydande konkurrens från i huvudsak länder inom EU-gemenskapen. Efter den svenska medlemsanslutningen har också konkurrenssituationen skärpts betydligt och jämförande studier (se En livsmedelsstrategi för Sverige, SOU 1997:167) visar att inte minst svenska produktionsskatter utgör en betydande negativ konkurrensfaktor och belastar de svenska trädgårdsföretagen i långt högre grad än produktionen i konkurrentländerna.

Den svenska trädgårdsproduktionen omfattar ca 3 200 företag med ett sammanlagt produktionsvärde av ca 2,5 miljarder kronor. Produktionen omfattar såväl växthusodling som odling på fält. Utländsk konkurrens ställer krav på den svenska produktionens effektivitet och rationalitet, vidare på att sortiment och kvalitet på frukt, bär, grönsaker samt blommor håller hög nivå. En högkvalitativ svensk produktion utgör en trygghet för att importerade produkter också har en hög kvalitetsnivå och inriktas mot produkter som möter de svenska konsumenternas och den svenska marknadens krav. Det svenska samhällets krav på en miljöanpassning och en uthållighetsanpassning av produktionen samt de svenska odlingsföretagens egna ambitioner att sträva mot och ligga långt framme i denna inriktning i odlingen utgör en förutsättning för att även importen av trädgårdsprodukter skall uppfylla dessa mål. Vi ser det därför som ett nationellt intresse att den svenska trädgårdsodlingens konkurrensmöjligheter värnas inom ramen för lika villkor i produktionen och på marknaden.

3 Konkurrenssnedvridande skatter

Det är ett besvärande faktum att regeringen ännu inte verkställt den uppgörelse med jordbruket som träffades i samband med budgetpropositionen för år 2001, vilken riksdagen också stadfäst, genom en återföring av skatterna på handelsgödsel och bekämpningsmedel. Det är vidare beklagligt att regeringen i den nu presenterade budgetpropositionen inte kunnat prestera ett förslag på en sänkning av dieselskatten på jordbrukets arbetsmaskiner som utlovades i samband med vårbudgeten. Såväl för jordbruket som för trädgårdsodlingen är dessa nämnda skatter kraftigt betungande och hämmande på konkurrensförmågan. Det är som vi ser det mycket anmärkningsvärt att regeringen ännu inte visat lyhördhet för de krav på en rättvisare och en med konkurrentländerna mer jämlik beskattning av växthusodlingens bränsle för uppvärmningsändamål som trädgårdsnäringen begärt under en lång följd av år och som vi från vår sida ställt oss bakom i ett flertal riksdagsmotioner. Vi menar att jordbrukets och trädgårdsnäringens produktionsskatter måste ses i ett gemensamt sammanhang där även beskattningen av växthusodlingens fossila bränsleanvändning ingår och stäms av efter växthusodlingens konkurrenssituation.

Genom att under den följd av år som detta krav framställts hela tiden hänvisa till pågående utredningar låter regeringen den snedvridna konkurrensen tära på de svenska växthusodlarnas ekonomi och lönsamhet. Samtidigt ställer man stora krav på att branschen skall kunna göra energieffektiviseringar och andra miljö- och lönsamhetsförbättrande investeringar och utvecklingsåtgärder. Detta menar vi är en politik som missgynnar och äventyrar en utveckling av en svensk trädgårdsproduktion. Detta kan inte vara i de svenska konsumenternas intresse.

Regeringen aviserade i samband med avlämnandet av budgetpropositionen förra hösten och vid sidan om denna i en uppgörelse med jordbruket beslutet att anpassa en del av jordbrukets särskatter. Ännu har inget hänt. En viktig faktor i samband med EU-medlemskapet var strävan efter konkurrensneutralitet mellan de olika länderna i gemenskapen. Inom trädgårdsnäringen finns fortfarande konkurrenssnedvridning på olika sätt. Vi ser det t.ex. som självklart att trädgårdsnäringens särskatter enligt ovan och växhusodlingens skatter på bränsle före uppvärmning blir föremål för skyndsam utredning. Regeringen måste utifrån en helhetssyn verka för konkurrensneutralitet mellan länderna och för samordnande regelverk vad gäller näringen i fråga. Den utredning som tidigare tillsatts menar vi bör behandla denna fråga med förtur.

Vi föreslår dock redan nu en sänkning av dieselskatten till 53 öre per liter dieselolja och ett avskaffande av kväveskatten på handelsgödsel.

4 Säsongsmässig arbetskraft

Konkurrenssituationen och produktionsskatterna har drivit trädgårdsnäringen mot specialiseringar och koncentreringar i produktionen vilket accentuerat behovet av säsongsanställningar. En fortsatt ogynnsam energikostnadsutveckling kommer att ytterligare riskera att minska åretruntsysselsättningen och öka säsongs- och deltidssysselsättningen. Kostnaden för skördearbete utgör också en betydande andel av framförallt frilandsföretagens produktionskostnader.

Det är ofta svårt att uteslutande klara säsongsmässiga arbetstoppar med svensk arbetskraft varför i ökande omfattning tillfällig arbetskraft från länder utanför EU/EES-området anställs kortvarigt. Vi menar att de bestämmelser som reglerar tillgången till och anställningen av denna arbetskraft måste ses över i avsikt att på ett smidigt sätt kunna anpassa tillgången till näringens mycket mångskiftande behov vad gäller skördesäsongernas längd och när de infaller. De i detta sammanhang mycket strama Schengenreglerna utgör i många fall ett hinder för hur denna utländska arbetskraft kan vistas och arbeta här och därmed vara tillgänglig för trädgårdsföretagens specifika behov.

Exempel på detta är att en person från ett icke Schengenland endast får vistas inom Schengenområdet under en tremånadersperiod oavsett om vistelsen avser arbete eller som turist. Ett tremånaders arbetstillstånd kan inte heller delas upp i två eller flera perioder utan skall utnyttjas sammanhängande, varför ett kortare avbrott för en vistelse i hemlandet avräknas som en del av arbetstillståndsperioden. För att kvalificera för en ny tremånaders arbetstillståndsperiod måste personen i fråga vistas utanför Schengenområdet i minst 6 månader. Det nuvarande systemet med s.k. förenklad arbetstillståndsgivning för trädgårdsarbete som ett antal år tillämpats i Sverige har visat sig vara ett alltför schablonmässigt system som inte tillgodoser det enskilda trädgårdsföretagets särskilda arbetskraftsbehov.

Vi anser att det är hög tid för regeringen att göra en översyn av systemet för att bättre anpassa detta till utvecklingen inom näringen.

I flera EU-länder tillämpas betydande lättnader i avgiftsuttaget på tillfälligt anställd skördearbetskraft. I Belgien tillämpas en nedsättning av arbetsgivaravgiften från 35 till 4 procent under en 60-dagarsperiod för denna kategori arbetstagare och i Holland tillämpas ett särskilt fruktplockarreglemente med nedsatta avgifter. I Tyskland tillämpas ett motsvarande system som i Belgien med avgiftsbefrielse för en första arbetsperiod av denna slags anställning.

I Sverige finns en avgiftsfri lönegräns på 1 000 kr under vilken arbetsgivaren inte behöver redovisa arbetsgivaravgifter. Gränsen fastställdes senast 1985 varför vi anser det finns skäl att på nytt pröva denna gräns. En prövning bör därvid göras utifrån den konkurrenssituation som ovan redovisats. En prövning av gränsen bör också ses i perspektivet av behovet att generellt skapa enklare administrativa rutiner för den småföretagarkategori det här handlar om. Även den tidigare diskuterade möjligheten att för trädgårdsföretag med detta särskilda arbetskraftsbehov få tillämpa ett system med särskild nedsättning av arbetsgivaravgifterna på årslönesumman för små och medelstora företag bör i ett sådant sammanhang prövas.

Stockholm den 3 oktober 2001
Göte Jonsson (m)
Ingvar Eriksson (m)	Carl G Nilsson (m)
Catharina Elmsäter-Svärd (m)	Lars Lindblad (m)
Per-Samuel Nisser (m)	Berit Adolfsson (m)
Inger René (m)	Anders G Högmark (m)
Patrik Norinder (m)	Lars Björkman (m)
Ola Sundell (m)