Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Naturvårdsverket gör en omprövning av synen på dieselbilar.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att skatten på såväl dieselbilar som drivmedlet sänks.
Skatten på diesel har blivit alltför hög på felaktiga grunder. Detta har gjort att antalet nyregistreringar av dieselbilar i Sverige i månadsskiftet juli-augusti sjunkit från 6,7 procent till 5,3 procent jämfört med motsvarande tid förra året. Volvos och Saabs nya dieselbilar drabbas av den stora skatteskillnaden. Den stora osäkerheten om den framtida inriktningen och de stora skillnaderna i skatt har lett till denna nedgång. Naturvårdsverket har haft en mycket kritisk attityd till dieselbilar och menat att de har högre partikelutsläpp och därmed ger större risk för hälsoeffekter jämfört med nya bensinbilar. En omprövning måste snarast göras av Naturvårdsverket.
Skattehöjningen har också inneburit stora problem för personer med dieselbilar och har lett till stora avyttringar, för många med stora ingrepp i privatekonomin. Det finns alltså sociala argument som också ska balanseras med miljövinster.
I våras gjorde Vägverket en dieselutredning som har lett till en stor diskussion om hur tekniken utvecklas. Vägverkets rapport 2001:40 Bensin- eller dieseldrivna fordon – vad är bäst för miljön? gjordes i samverkan mellan Vägverkets miljöenhet, fordonsavdelningen och avdelningen för miljö- och naturresurser. Utredningen gällde miljöegenskaperna för diesel- respektive bensindrivna personbilar. Bensinmotorns svaga sidor beskrevs vara en hög bränsleförbrukning och därmed stora koldioxidutsläpp, 40 procent högre än dieselbilens enligt EU:s standardiserade metod. Utsläppen av kolväten visade sig sex gånger högre än dieselbilens. Vidare visar bensinbilen större känslighet för kallstarter och körsätt. Dieselbilens svaga sidor visade sig vara stora utsläpp av kväveoxider, dubbelt så höga som för bensinmotorn, samt 30 procents större utsläpp av partiklar.
Utsläpp av koldioxid leder till klimatförändringar. Kolväteutsläpp kan orsaka cancer och förhöjt marknära ozon. Kväveoxidutsläpp leder till försurning och kan orsaka luftvägssjukdomar, medan partikelutsläpp kan ge luftvägssjukdomar och cancer. Det är givetvis av mycket stor vikt att såväl Vägverket som Naturvårdsverket som andra institutioner med insikt om miljöfaror noggrant följer utvecklingen. I stället för att ställa bensin- och dieselbilar mot varandra, är det dock mera rättvist att ställa olika modeller mot varandra och bedöma vilka som ger bäst rening. Det finns idag modeller där partikelnivån är lägre än hos bensindrivna bilar. Metoder med filter kan fånga upp i stort sett alla partiklar. När det gäller koldioxid som påverkar klimatet är dieseln bättre, eftersom förbrukningen är lägre. Det måste vara bättre att fokusera på fordonsmodeller med låg bränsleförbrukning och goda emissionsegenskaper än på frågan om bensin eller diesel. Den pågående trafikskatteutredningen måste ta dessa argument på allvar.
Den snabba tekniska utvecklingen har lett till en dieselboom på en rad marknader inom EU som t ex Tyskland, Österrike och Storbritannien. I Frankrike är den årliga fordonsskatten slopad. Varannan bil som säljs är en dieselbil, trots att en sådan är dyrare i inköp. Nya dieseldrivna fordon är bättre miljömässigt och enligt Vägverkets bedömning det bästa alternativet för landsbygden och i mindre tätorter och städer medan bensindrivna bilar är bättre i storstäder. Sverige kan inte längre på otydliga grunder beskatta dieselbilar och dieselbränsle på nuvarande godtyckliga sätt.
|
Stockholm den 4 oktober 2001 |
|
|
Ulla-Britt Hagström (kd) |