Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda möjligheterna till en lokal fastighetsskatt eller avgift.
Sverige är ett av de få länder där fastighetsskatten är helt statlig. I de flesta länder är fastighetsskatten kommunal eller en kombination av båda. I vårt grannland Norge har kommunerna möjlighet att bredda skattebasen genom en lokal ”bolagskatt”.
Ett dilemma med dagens system är att skattebasen helt är uppbyggd på inkomstskatter och därmed ”lättrörlig”. Fastigheter är en stabilare och ”trögare” skattebas, vilket har speciell betydelse för utflyttningsorter.
Förutsättningarna för – och de fördelningspolitiska effekterna av – en kommunal fastighetsskatt eller avgift är naturligtvis olika kommuner emellan, och därför bör varje kommun själv få bestämma om man vill införa en sådan. Ett ”golv” och ett ”tak” kan införas så att skatten/avgiften för den enskilde blir rimlig. För att få en starkare koppling mellan den lokala fastighetsskatten/avgiften och kostnaderna för kommunen så bör den kunna differentieras mellan exempelvis olika kommundelar och fastighetskategorier.
Flertalet av Sveriges utpräglade turistkommuner har en särskilt problematisk situation, med många fritidshus och många säsongsanställda.
I exempelvis Malungs kommun, med en befolkning på drygt 10 000 invånare, utökas arbetskraften med ca 2 000 personer varje vinterhalvår genom turismen i Sälenfjällen; men dessa personer är ”skattskrivna” på andra orter och får inte till någon del räknas in i befolkningsunderlaget. Till näringen hör också ca 4 000 fritidshus, vars fastighetsskatt till hela sin del går till statskassan.
Kommunens insatser för denna infrastruktur och service är betydande. Enbart räddningstjänsten kostar ca 4 miljoner kronor per år.
Konkret handlar frågan om att staten ger kommunerna rätt att, inom vissa ramar, införa en lokal fastighetsskatt/avgift. Denna bör i princip vara oberoende av hur staten utformar sin beskattning och ses som ett komplement till och delvis ett alternativ till den kommunala inkomstskatten. Genomförandet skulle däremot underlättas om möjligheten att införa en kommunal fastighetsskatt/avgift sker samtidigt som motsvarande lättnad i den statliga fastighetsbeskattningen genomförs.
En följd av en sådan reform torde också bli ett stärkt kommunalt självstyre och en vitalisering av den lokala demokratin. Dessutom skulle en kommunal fastighetsskatt/avgift få en större legitimitet än nuvarande ordning. En viktig aspekt är att utforma systemet så att det blir rättvist mellan kommunerna.
Mot bakgrund av ovanstående vill vi att den aviserade utredningen i BP 2002 om fastighetsskatt får direktiv om att utreda möjligheterna att ge kommunerna rätt att införa någon form av lokal fastighetsskatt/avgift enligt intentionerna ovan. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
|
Stockholm den 4 oktober 2001 |
|
|
Lena Olsson (v) |
Siv Holma (v) |