Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skatter och avgifter inom jordbruket.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av ett fungerande vägnät.1
1 Yrkande 2 hänvisat till TU.
Sverige är sedan 1995 med i den europeiska unionen. Unionen utgör en gemensam marknad, vilket innebär att producenter i Sverige utan hinder skall kunna producera för 15 länder med över 300 miljoner invånare. För att det svenska jordbruket skall kunna delta på lika villkor med sina kolleger ute i Europa krävs att förutsättningarna är lika. Så är inte fallet. Sverige är t.ex. det enda land inom EU som har skatt på handelsgödsel. Lägger man till detta en hög dieselskatt och övriga pålagor som drabbar näringen blir resultatet att det svenska jordbrukets lönsamhet är den näst sämsta i Europa. Endast Portugal har sämre villkor.
Sedan EU-inträdet har Sveriges bönder betalat 8 miljarder kronor mer i skatt än sina danska och finska kolleger. I överenskommelser med näringen har regeringen utlovat bättre konkurrensförhållanden, men hittills har det skett mycket litet. I budgetpropositionen sägs att en översyn av skatterna på bekämpningsmedel och handelsgödsel skall ske med sikte på att förbättra deras effektivitet som miljöstyrmedel utan att kraven på kostnadseffektivitet eftersätts. En särskild utredare har tillsatts, men redan i regeringsförklaringen 2000 utlovades att förslag om en återföring av de s.k. gödselskatterna skulle läggas fram under riksdagsåret 2000/01, och i vårpropositionen 2001 nämndes att regeringen skulle diskutera återföringen med såväl näringen som EG-kommissionen. Sedan dess har det skett mycket litet. Osäkerheten är lika stor nu som för ett år sedan.
Budgetpropositionen för ett resonemang om hur återföringen av skatten skall ske, vilket visar sig vara mycket komplicerat. Det finns inte heller någon garanti för att de lantbrukare som betalat och betalar skatt på bekämpningsmedel och handelsgödsel själva kommer att få tillbaka dessa skatter i någon form, när de s.k. gödselskatterna skall återföras till näringen. Hela systemet måste därför betraktas som en märklig rundgång där slutresultatet är ovisst, och ingen kan i dag påstå att miljön förbättras med den hittills förda politiken. Vi föreslår därför att kväveskatten på handelsgödsel avskaffas. För diesel som används i jord- och skogsbruket föreslår vi att skatten sänks med 2:51 kr per liter till 53 öre per liter.
En annan viktig fråga gäller de allt sämre vägarna som har blivit ett stort bekymmer för jordbruksnäringen, som är i starkt behov av ett acceptabelt vägnät. Underhållet är eftersatt sedan många år, och åtskilliga vägar är helt avstängda i tjällossningen. Alla de småvägar som leder från gårdar till åkrar och ängar och ut på större vägar är i många fall i ett miserabelt skick, vilket är till stort förfång för de transporter som måste ske under hela året men i särskilt stor utsträckning höst och vår. I den kommande infrastrukturpropositionen måste lösningen på dessa frågor presenteras. Att vänta med vägunderhåll är lika med fortsatt kapitalförstöring.
|
Stockholm den 1 oktober 2001 |
|
|
Lars Hjertén (m) |
Lars Elinderson (m) |