Motion till riksdagen
2001/02:Sk358
av Anna Kinberg (m)

Avskaffa särskilda regler för fåmansbolag


Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om behovet av att ta bort de särskilda reglerna för fåmansbolag.

Motivering

Ägare av onoterade bolag har rätt att erhålla viss utdelning skattefritt. Man lägger ihop insatt kapital och bolagets lönesumma – efter vissa avdrag. På det beloppet beräknas en ränta uppgående till statslåneräntan + 5 %. Av det som återstår är ungefär en tredjedel skattefritt medan resten beläggs med 30 % skatt. Men en förutsättning för att bolagets lönesumma – efter avdragen – skall ingå i det belopp på vilket ränta räknas är att företagaren årligen tjänar antingen mer än tio basbelopp eller också minst 120 % av vad den högst betalde anställde icke-delägaren i bolaget tjänar.

Företagarombudsmannen, ett privat initiativ av en grupp engagerade företagare som drivs i Den Nya Välfärdens regi, har granskat några konkreta fall där företagare drabbats av reglerna. En kvinnlig företagare i mellersta Sverige har sedan 70-talet ägt och drivit ett företag som har ett tjugotal anställda och sysslar med fastighetsskötsel. För ett antal år sedan körde kvinnan bil och blev påkörd bakifrån av en buss med resultatet att hon fick en whiplash-skada. På grund av de smärtor som skadan medfört kan hon fortfarande inte arbeta mer än högst halvtid. Den återstående tiden är hon sjukskriven. Med den förkortade arbetstiden kan hon inte komma upp i en sådan årslön – tio basbelopp eller 120 % av vad den högst betalde anställde icke-delägaren tjänar – att hon har rätt att utnyttja bolagets lönesumma – efter avdragen – som bas för ränteberäkningar och skattelättnader. För kvinnans del är lönesumman – efter avdragen – ungefär 650 000 kr om året. Det hade berättigat henne att ta ut ungefär 60 000 kr ur företagets överskott med skattelättnad, närmare bestämt 20 000 kr skattefritt och 40 000 kr med 30 % skatt. Hon hade fått ut totalt 48 000 kr efter skatt. Nu får hon i stället ta ut pengarna som lön. Det blir ungefär 30 000 kr när inkomstskatten är betald.

Självklart syftar inte lättnadsreglerna till att diskriminera handikappade företagare utan syftet är att tvinga företagare att ta ut en grundlön innan de kan utnyttja lönesumman som lättnadsunderlag. Men när man gör reglerna komplicerade för att täppa till alla kryphål blir effekterna oförutsägbara. En förutsättning för ett bra företagarklimat är att reglerna är få, enkla och begripliga.

Ett annat fall är en familj som äger och driver ett företag med dotterbolag. Fadern äger 60 % och modern samt de tre barnen äger 10 % vardera. När den ena sonen arbetade i ett av dotterbolagen fick han inte längre utnyttja samma lättnadsregler som hans syskon och hans far. Sonen drabbades av höjd skatt på aktieutdelningen i bolaget. Sättet att lösa just det här problemet är att ta bort de särskilda skattereglerna för fåmansbolag. Då behövs inte de krångliga lättnadsreglerna. I boken Entreprenören i högsätet, MOU 1997:1, skriven av G. Rune Berggren, tidigare generaldirektör vid RRV, finns beskrivet i detalj vilka omprövningar av beskattningsreglerna för fåmansföretag som bör göras.

Stockholm den 4 oktober 2001

Anna Kinberg (m)