Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en utredning och en förändring av regelverket för beskattning av inkomster från hobbyplockning av svampar, kottar och vildvuxna bär.
I kommunalskattelagen (1928:370) 19 § framgår att till skattepliktig inkomst enligt denna lag räknas icke – – – intäkter av försäljning av vilt växande bär och svampar samt kottar som den skattskyldige själv plockat till den del intäkterna under ett beskattningsår inte överstiger 5 000 kronor och inte kan hänföras till näringsverksamhet som utgör rörelse eller till lön eller liknande förmån.
Lagtexten infördes i kommunalskattelagen genom lagändring 1981 (SFS 1981:388) och tillämpades första gången vid 1982 års taxering. Orden ”samt kottar” lades till genom lag den 15 december 1988 (1530). Lagtexten har i dag samma innehåll som då den infördes.
Om försäljningsintäkten överstiger 5 000 kr skall man deklarera inkomsten under inkomst av tjänst. Det medför enligt Riksskatteverket (RSV) att intäkterna av hobbyplockning inte går att redovisa separat. Det är omöjligt, enligt RSV, att uppskatta hur mycket staten inbringar för hobbyplockning. Enligt RSV går det inte heller att uppskatta den administrativa kostnaden som hobbyplockningen medför. Enligt uppgift är också Sverige det enda land i världen som uppbär skatt på plockning av vildvuxna bär.
Hobbyplockning av bär, svampar och kottar förekommer i huvudsak i skogslänens glesbygd. Man kan på goda grunder anta att det i huvudsak är skolungdomar, någon arbetslös och någon enstaka pensionär som ägnar sig åt denna verksamhet. Nuvarande skattefria inkomstgräns för hobbyplockning på 5 000 kr antogs för 20 år sedan (1981). Inkomstgränsen har inte förändrats sedan lagen antogs.
Rimligen borde denna skatt helt kunna avskaffas. Skattebortfallet för staten torde vara ytterst marginell. Den nu alltför låga skattefria gränsen lockar svenskar – skolungdomar, arbetslösa och pensionärer – att inte uppge sina riktiga namn vid försäljning till uppköparna för att därigenom kunna undfly eventuell skatt. Detta är olyckligt för alla inblandade men i synnerhet för skolungdomar som frestas till skattefusk redan i tidiga år. Eftersom inkomsten är näst intill omöjlig att kontrollera kan det lätt uppfattas som en uppmuntran till ”svartjobb”.
Under senare år har utländska ”turister” kommit till Sverige för att plocka bär, främst polacker men även thailändare. Tidigare kom utländska plockare till Sverige på turistvisum, vilket innebar att dessa ”turister” kunde plocka och försälja vildvuxna bär utan att behöva betala skatt. Efter en lagändring krävs nu arbetstillstånd för utlänningar som kommer hit för att plocka vildvuxna bär. Lagändringen medförde att de måste betala skatt i Sverige från första kronan. Det är en förändring som orsakat många mänskliga tragedier, vilket också medier i Sverige och berörda länder uppmärksammat.
Regelverket för denna skatt behöver ses över. Kanske är införandet av en schablonskatt som bäruppköparen eller bärindustrin betalar en framkomlig väg.
|
Stockholm den 3 oktober 2001 |
|
|
Erling Wälivaara (kd) |
Gunilla Tjernberg (kd) |