Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ikraftträdandetidpunkt för begränsningen av rätten till avdrag för kapitalförluster på delägarrätter och andelar.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om avdrag för kapitalförluster som uppstått vid försäljning av fåmansbolag där likvid erhållits i aktier med villkor om att aktierna inte får säljas förrän vid senare tidpunkt.
I skrivelse 2001/02:77 aviserar regeringen kommande lagförändring innebärande att juridiska personers kapitalförluster på näringsbetingade delägarrätter och andelar endast skall få dras av mot kapitalvinster på delägarrätter.
Regeringen har sådan brådska att införa denna förändring att den vill att ikraftträdande skall ske redan från och med den 7 december 2001. Detta trots att ingen lagtext föreligger – därav skrivelsen. Brådskan synes motiverad av att det på sina håll tidigare gjorts avsevärda förluster på näringsbetingade delägarrätter. Avsikten är att förhindra att den hittills gällande möjlighet till avdrag för förluster utnyttjas med lägre skatteintäkter som följd. Därvidlag avser regeringen låta allmänintresset gå före det enskilda intresset och försämrar ytterligare företagarklimatet i Sverige. Detta är kortsiktigt agerat.
Emellertid motiveras vare sig förslaget i sig, eller brådskan, med behovet att öka skatteintäkterna. I stället anförs att förändringen är en följd av att beskattningen av kapitalvinster på näringsbetingade andelar kommer att upphöra enligt förslag i förra årets budgetproposition. När denna skattefrihet infinner sig är ännu oklart eftersom inget förslag om detta kommit från regeringen.
Förfarandet visar åter att regeringens agerande är asymmetriskt. När det gäller att bibehålla eller öka skatteintäkter agerar den snabbt medan om det gäller förändringar som leder till förbättringar för företag eller minskar skatteintäkterna drar det ut på tiden. Detta visas i innevarande skrivelse men också till exempel vad gäller förändringar av de diskriminerande reglerna för fåmansföretag.
Det finns två åtgärder som är så akuta att riksdagen bör fatta beslut omedelbart men som har en retroaktiv verkan. Det är dels det som regeringen själv föreslår – beskattningen av näringsbetingade andelar, dels en fråga som är än mer angelägen – beskattning vid försäljning av fåmansföretag där likvid erhållits i aktier.
Det är en logisk konsekvens att det inte längre skall vara möjligt att göra avdrag för kapitalförluster när kapitalvinster blir skattebefriade. Detta gäller inom alla områden även vad gäller näringsbetingade aktier.
Vår kritik mot det förslag som aviseras i skrivelsen är således en invändning mot den bristande symmetri vad gäller införandetidpunkter för de olika delarna av förslaget.
Enligt vår mening är det nödvändigt att skattebefrielsen och de minskade kvittningsmöjligheterna för förluster införs samtidigt. Detta innebär att vi motsätter oss skrivelsens förslag om det genomförs isolerat.
I stället bör regeringens kommande förslag vara att såväl skattebefrielse som avdragsrätt träder i kraft vid samma tidpunkt.
Realisationsvinstbeskattningen i fåmansbolag kan leda till absurda konsekvenser. Skatt måste betalas på fiktiva vinster. Många nya bolag inom t.ex. IT-branschen har köpts upp av andra bolag. Aktielikviden har oftast varit i form av aktier i det köpande bolaget. Säljarna har förbundit sig att behålla de nya aktierna en viss tid. Reavinsten beräknas efter likviddagen, men säljarna kan få visst uppskov med att betala reavinstskatten. Sjunker värdet på det köpande företagets aktier uppstår en kapitalförlust. Eftersom fåmansbolagsdelägaren skall beskatta vinsten till 50 procent som inkomst av tjänst kan situationen uppstå att det inte finns möjlighet att kvitta kapitalförlusten. Detta innebär att skatteskulden kan bli mycket stor med små möjligheter för säljaren att betala. En personlig konkurs kan bli resultatet!
Dagens lagstiftning medför således att flera människor tvingas betala mer i skatt än vad de faktiskt erhållit i vinst.
Vi har flera gånger under hösten uppmärksammat detta i riksdagen.
För att förhindra dessa tragedier som sker helt utanför ägarnas kontroll bör lagen omedelbart ändras. Vid försäljningar av bolag där likvid erhållits i aktier med villkor att dessa inte får inlösas förrän vid senare tidpunkt skall enligt vår mening förluster få kvittas mot uppskovsbeloppen för affärer som gjorts från och med den 1 januari 1999.
Elanders Gotab, Stockholm 2002
|
Stockholm den 18 januari 2002 |
|
|
Carl Fredrik Graf (m) |
|
|
Carl Erik Hedlund (m) |
Marietta de Pourbaix-Lundin (m) |
|
Catharina Hagen (m) |
Stig Rindborg (m) |
|
Stefan Hagfeldt (m) |
Ola Sundell (m) |
|
Inga Berggren (m) |
Anna Kinberg (m) |