Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om vikten av att skattereducera hushållsnära tjänster.
Det är inte första gången som frågan om skattelättnader för hushållsnära tjänster tas upp. I dag finns erfarenheter och kunskaper som visar att det är en stor efterfrågan på hushållsnära tjänster. Nästan vart fjärde hushåll i Sverige är intresserat av hjälp i hemmet, och många hushåll, framför allt barnfamiljer och äldre, köper redan tjänsterna svart. Vi vet att det är det höga skatteuttaget som hindrar denna efterfrågan från att möta utbudet på den vita marknaden. Inkomstskatter, sociala avgifter och moms driver upp timpriset till ett som nästan inga hushåll med normala inkomster är beredda att betala.
För att fler skall ha möjlighet att köpa tjänsterna krävs inte bara att priserna blir lägre utan även att det blir lättare att erbjuda tjänsterna. Min förhoppning är att många nya småföretag skall få växa fram och på professionell bas erbjuda en rad hemservicetjänster. Då behövs lägre skatt på arbete, och först då kan vi få en växande och dynamisk tjänstesektor. Detta är något som är lätt att genomföra och som snabbt kommer att ge fler nya jobb. Kostnaden i form av skattebortfall är mycket liten, och det ger människor en möjlighet att inordna sig i vårt gemensamma trygghetssystem i och med att det tar bort människor från den svarta marknaden.
I dag utgör kostnaderna av skatter och sociala avgifter ca 60 % av priset för en tjänst. De stora skillnaderna mellan köparens pris och säljarens ersättning efter skatt bromsar tillväxten av tjänsteföretag. Detta gör att så gott som alla hushållstjänster, som städning, fönsterputsning eller barnpassning, utförs mot svart betalning.
Om en skattereduktion på 50 % införs för betalning av hushållsnära tjänster som utförs i det egna hemmet – arbetskostnaden inklusive moms – upp till 25 000 kr per år skulle fler ha råd. Om människor ges möjligheten att köpa hushållstjänster kommer den frigjorda tiden att ägnas åt ökat förvärvsarbete eller till att umgås med familj och barn. Förslaget motsvarar en frigjord tid på cirka tio timmar per månad. Det skulle öka specialiseringen och därmed effektiviteten i ekonomin genom att de som köper tjänsterna får mer tid till att specialisera sig på sitt förvärvsarbete, och de som säljer tjänsterna i allt högre grad blir specialister på hushållsnära tjänster. Förslaget innebär att det vita priset skulle halveras i jämförelse med dagens regler.
Många män och kvinnor ägnar sig i dag åt dubbelarbete, dvs. förvärvsarbete och arbete i hemmet. Kvinnor tar ett större ansvar för och jobbar mer i hemmen än män. Den aktuella sifferstatistiken för antalet sjukskrivningar av kvinnor är för hög. Den dokumenterade orsaken är vanligen stressrelaterade åkommor från arbetslivet, men ska sanningen fram i flertalet av dessa fall är det arbetet i hemmet som de behöver sjukskrivas från. Detta går inte och är inte heller önskvärt, men om hushållsnära tjänster görs mer lättåtkommliga för fler hem kan problemet närma sig en lösning. Mot bakgrund av detta råder det ingen tvekan om att kvinnor i synnerhet skulle gynnas om det blev möjligt för fler att köpa hemnära tjänster.
Män arbetar i större utsträckning heltid i privat sektor än svenska kvinnor. Därför har männen vanligtvis en högre inkomst. Det gör att alternativkostnaden är tillräckligt stor för att kvinnan i större utsträckning skall ta på sig ansvaret för hemmaplan än mannen. Att stora delar av arbetsbördan i hemmet tillfaller kvinnan beror alltså på ekonomiska realiteter. För att öka jämställdheten i hemmets arbetsfördelning samt ge kvinnor och män individuell valmöjlighet bör en skattereduktion för hushållsnära tjänster införas.
I och med den här motionen försöker jag själv ge de konkreta förslag som jag i den här frågan saknat från regeringshåll. Skall sanningen fram är det inte ens tydligt var regeringen egentligen står i frågan om hushållsnära tjänster.
|
Stockholm den 3 oktober 2001 |
|
|
Catharina Elmsäter-Svärd (m) |