Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om lägre skatter och moms.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om höjt avdragsbelopp för representation.
Måltiden förtjänar att få större mening i vårt land. Att äta mat är betydelsefullt ur mer än en synvinkel. Vi behöver näring för att hålla kroppen i gott trim, men maten och måltiden har också stor betydelse för själens välbefinnande. ”Mat skall inte skyfflas in i kroppen som kol i en kamin” – skrev den franske författaren Simon, och visst har han rätt.
Maten och måltiden har också en kulturell och en historisk betydelse. ”Fordomsdags rådde i Norden en ljuvlig, behaglig och harmlös enkelhet i mat och dryck; den gjorde mänskorna sunda, kraftiga och uthålliga, särdeles i krigisk idrott.” (Olaus Magnus, Historia om de nordiska folken) Historiskt behövde vi naturligtvis betydligt kraftigare mat än i dag eftersom arbete och levnadsförhållanden så krävde. Det historiska och kulturella kulinariska arvet är också betydelsefullt att ta hand om och vidareutveckla.
Många av våra kockar har under de senaste åren uppnått ett gott rykte och gör stora framsteg i allehanda gastronomiska tävlingar runt om i världen. Det är bra och naturligtvis glädjande. Men hittills har detta inte givit det breda genomslag i landet vad gäller allmänintresset som de verkligen förtjänar. Det finns naturligtvis flera orsaker till det, t.ex. privata och politiska. Det senare handlar om de regelverk, de skatter och den byråkrati som försvårar utvecklingen för näringen.
Restaurangnäringen är arbetskraftsintensiv, 1999 hade den 52 000 årsarbeten. Även hotellbranschen är arbetskraftsintensiv och sysselsätter 26 000 årsanställda. Ytterligare hinder för våra privata restaurang- och hotellföretag är den konkurrens som kommuner på många orter i vårt land bedriver med hjälp av skattemedel. De kan sälja både mat och logi till lägre pris än den private restaurang- eller hotellägaren. De privata företagens marginaler är mycket små, och enligt statistik från SCB har restauranger med mellan fem och nitton anställda 5 000 kr vinst per år och per anställd. De flesta av hotell- och restaurangföretagen i Sverige är mycket små. Flertalet av våra restauranger har högst fyra anställda.
Sverige har ett av världens högsta skattetryck, och tillsammans med Danmark har vi också världen högsta restaurangmoms. Hotell betalar fastighetsskatt medan en verkstad inte gör det. Enligt RSV (Riksskatteverket) betalar ett industriföretag i genomsnitt 13 % i bolagsskatt medan ett tjänsteföretag i genomsnitt betalar 17 %. Eftersom branschen är arbetskraftsintensiv men har relativt lite kapital finns det i realiteten mycket få möjligheter att sänka skatten. Branscher med mycket arbetskraft beskattas hårt, medan de som använder mycket kapital kommer lindrigare undan. Det behöver ses över och justeras.
Momsen på färdiglagad mat är ett annat hinder för restauranger i jämförelse med catering eller färdiglagad mat som köps i butiken. Medan restaurangen beskattas med 25 % moms på sin färdiglagade rätt, behöver butiken eller cateringföretaget betala endast hälften.
Alkoholskatten tas ut efter mängden alkohol, och för restaurang- och hotellföretagen är också den skatten av intresse. Alkoholskatten påverkar dessutom konsumtionen av svartsprit som enligt en forskarrapport har ökat från att komma upp i en tredjedel till en dryg fjärdedel av konsumtionen. Skatten måste ses över och sänkas.
Företag kan göra avdrag för inköp av varor och tjänster som de behöver för sin verksamhet. Men för representation gäller en övre gräns på 90 kr plus moms. Det är en alltför låg summa och går långt under vad den verkliga kostnaden för en måltid utgör. Den tillåtna summan för avdrag bör höjas.
Trenderna inom branschen tyder på att vi kan se fram emot en avmattning i efterfrågan på lyxhotell och en ökning på efterfrågan av trestjärniga hotell och budgetboende. På restaurangsidan räknar man (Megatrends of tourism in Europe) att tillväxten för små kvalitetsrestauranger och värdshus kommer att öka. Detta är något som kan komma att gynna inte minst mindre orter och glesare befolkade regioner som bl.a. Gotland och Gävleborgs län. För att våra restaurang- och hotellföretag skall klara dagens och morgondagens behov krävs mer tillväxtorienterade villkor. Det talas mycket om att det är småföretagen som är Sveriges framtid. Men det förutsätter att småföretagen ges de förutsättningar som krävs både för att kunna överleva och för att kunna växa.
|
Stockholm den 3 oktober 2001 |
|
|
Anne-Katrine Dunker (m) |
Roy Hansson (m) |