Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om veteranfordonshobbyns villkor.
Veteranfordonshobbyn är en kraftigt växande folkrörelse. Runt om i landet tar människor, privat eller i föreningar, ansvar för gamla tiders bilar, tåg, båtar, traktorer och motorcyklar och lägger ned ett mycket stort arbete på att bevara dessa historiska produkter för eftervärlden. Man kan säga att en stor del av ansvaret för denna del av historien tas av enskilda eldsjälar medan det mesta av annan bevarandeverksamhet sköts av samhället.
Att bevara veteranfordon och sätta dem i funktionsdugligt skick är en kulturgärning som alltför ofta inte får det erkännande och den uppskattning som den är värd i kulturpolitiken. Kombinationen av teknisk historia med designhistoria som uttrycks i olika tidsåldrars fordon säger mycket om sin tid och väcker idag stort intresse när de visas för allmänheten på alltmer populära uppvisningar och träffar. Till skillnad från många andra museala föremål kan dessa också användas och ge en total upplevelse om tidigare decenniers tidsanda.
Problemet för veteranbilshobbyn är att de regelverk och skatter som är till för masstrafiken i allt väsentligt även gäller dem även om en del undantag finns. Seriösa utövare av veteranfordonshobbyn borde genom medlemskap i förening kunna få undantag som i viss mån uppmuntrar arbetet med att bevara historiska fordon.
Frågan om veteranfordonshobbyns villkor och ställning är inte i första hand en trafikpolitisk utan kulturpolitisk fråga och bör behandlas som en sådan. Viktigast är att samhället tydligt ger uttryck för att bevarandet av historiska fordon är en viktig kulturpolitisk gärning.
Elanders Gotab, Stockholm 2001
|
Stockholm den 1 oktober 2001 |
|
|
Leif Jakobsson (s) |