Motion till riksdagen
2001/02:Sk308
av Cristina Husmark Pehrsson (m)

Företagande


Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om betydelsen av egenföretagande inom vård och omsorg.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om rätten till F-skattsedel för alla som inte har näringsförbud.

Motivering

Anna är undersköterskan som blev övertalig och ville starta egen verksamhet. Hon hade länge sett behovet av någon som kom hem till speciellt äldre som bodde lite isolerat för att ge hemsjukvård. Väl på arbetsförmedlingen fick hon ett nekande svar på sin önskan att gå en starta-eget-utbildning. Anledningen var att hon hade 200 stämplingsdagar kvar!

Genom att hota med att kalla på kvällstidningen fick Anna börja utbildningen inom kort. Innan kursen var slut var det dags att söka starta-eget-bidrag. Här kom problem nummer två. Hon nekades detta. Anna fick då vända sig till advokat. Återigen fick hon rätt.

Sedan återstod att få det kommunala monopolet att inse att hon var en möjlighet och en tillgång. Men, nej. Kommunen anställer i stället egen personal och kör hellre dessa extra mil för att ta blodprov eller göra en omläggning än att sluta avtal med någon icke kommunanställd.

Vad hände då med Anna? Jo, hon startade ett städföretag. Nya kunder strömmar till mest varje vecka och Anna fortsätter att öka sin kundkrets, samtidigt som hon nu har åtta anställda. I dag städar Anna ofta i någons hem när hemtjänstpersonalen kommer för att göra omläggning!

Kommunala monopol blockerar goda idéer

Det finns många hinder för kvinnor som vill starta eget inom vård och omsorg. Ett problem handlar om svårigheter att få en F-skattsedel, ett annat att bli trodd och respekterad och ett tredje problem är monopolets avoga inställning till egenföretagande inom denna bransch.

Personalbristen är så pass oroväckande inom hälso- och sjukvården redan i dag att man som beslutsfattare och myndighet i stället borde se egenföretagandet som en möjlighet – i stället för ett hot. Det kan också ses som en möjlighet att attrahera fler att söka till denna typ av utbildning men också att fler väljer att stannar kvar i vården. Anna säger att hon aldrig kommer att gå tillbaka till vården. Hon städar hellre, är stolt över det och ordet ”piga”, ja det har hon satt in i firmanamnet.

Stockholm den 2 oktober 2001

Cristina Husmark Pehrsson (m)