Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av effekterna på arvsskatten av de nya taxeringsvärdena på fastigheter.
I år har taxeringsvärdena för fastigheter räknats upp kraftigt på flera ställen i vårt land. För många människor har detta inneburit en kraftig höjning av fastighetsskatten. Regeringen har försökt att lindra effekterna av denna boendeskatt genom den s.k. begränsningsregeln som anger att ingen ska betala mer än 5 procent av sin inkomst i fastighetsskatt. Det är i sig orimligt att en sådan regel ska vara nödvändig.
De nya taxeringsvärdena påverkar också förmögenhetsskatten. Den skattebas som fastigheterna utgör har ökat med de nya taxeringsvärdena. För människor som äger sitt boende hjälper det inte att skattesatsen för fastighetsskatt sänkts när förmögenhetssbeskattningen räknas ut.
Problemet är att det inte går att förutsätta att människor som äger sitt boende har råd att betala dessa skatter. En fastighet är trots allt en fast tillgång. Ett ägande av en fastighet förutsätter inte på något sätt ett inkomstflöde som den skattskyldige kan använda till att betala skatt.
De som nu ändå klarar av både fastighets- och förmögenhetsskatt riskerar ändå att knäckas av arvsskatten vid den ena maken/makans dödsfall. Arvsskatt är en progressiv skatt. Den har i flera fall mångdubblats i och med den nya taxeringen av fastigheter. Tack vare grundavdraget i arvsskatten för makar på 280 000 kronor har det tidigare varit möjligt att ärva exempelvis fastig-heter utan att drabbas av en hög arvsskatt. Givet att fastigheten är taxerad till mindre än 560 000 kronor och att makarna äger halva delen av hemmet vardera kan arvet bli skattefritt om inga andra tillgångar finns.
En fastighet taxerad till 800 000 kronor skulle innebära en arvsskatt på 12 000 kronor då halva värdet ärvs, 280 000 kronor dras bort i grundavdrag och de sista 120 000 kronorna beskattas med 10 procent. Detta givet att inga andra tillgångar ärvs.
Med de nya taxeringsvärdena kan en fastighet som förut taxerats till 800 000 kronor numera vara taxerad till det dubbla i storstadsområdena. Trots det har regeringen inte ändrat på reglerna för arvsskatt. En fastighet taxerad till 1,6 miljoner ger en arvsskatt mellan makar på 74 000 kronor givet samma förutsättningar som i det förra exemplet.
De nya taxeringsvärdena gör således att väldigt många människor får en arvsskatt som de kanske inte har råd till. Medelinkomsttagare som en gång betalt av sitt hem utsätts för risken att inte kunna behålla det när en av makarna avlider.
Maximal arvsskatt som är 30 procent på arv över 600 000 kronor drabbar betydligt fler arvtagare på grund av de nya taxeringsvärdena på fastigheter.
Regeringen borde snarast se över reglerna för arvsskatt för att hindra att människor utsätts för orimliga skatteeffekter när deras livskamrat avlider.
|
Stockholm den 2 oktober 2001 |
|
|
Kenneth Lantz (kd) |
Sven Brus (kd) |